Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa timplanen.
En av de viktiga framgångsfaktorerna för skolor generellt är att man lokalt får stor frihet att uppnå de tydliga och klara mål som riksdag och regering sätter upp för verksamheten. Nu pågår en översyn av skolans mål i form av kursplan och läroplan, och minst lika viktigt är då att ge skolorna på lokal nivå möjligheter att organisera sin verksamhet på ett så effektivt sätt som möjligt.
En åtgärd som vi därför vill att regeringen ska vidta snarast är att avskaffa den nationella timplanen. Det är kanske den enskilt viktigaste åtgärden för verkligt ökad lokal frihet och minskad centralstyrning av skolan. En centralt reglerad timplan passar mycket dåligt in i en individanpassad och målstyrd skola. Timplanen föreskriver exakt hur många timmar varje elev ska ägna åt undervisningen i varje ämne. Oavsett elevens fallenhet ska det vara lika för alla, vilket innebär att timplanen kan utgöra ett hinder för elevernas möjlighet att nå goda studieresultat i alla ämnen.
Miljöpartiet anser att det måste vara möjligt för en elev att lägga ned mer tid och få mer stöd i ett ämne där man ligger långt ifrån målen än i ett ämne där man har mycket goda förutsättningar att nå ett bra studieresultat. Detta övervägande bör göras av eleven tillsammans med läraren, inte av regeringen.
En omfattande försöksverksamhet med utbildning utan timplan har pågått i 900 skolor i 79 kommuner sedan år 2000, och Timplanedelegationens delbetänkande (SOU 2004:35) visade att erfarenheterna från försöket var mycket positiva. Det var till och med så att genomsnittsbetyget i skolor som ingick i timplaneförsöket har ökat något mer än i skolor som inte deltagit i försöket. Det finns därför inget skäl till att ha kvar denna strikta reglering, utan det bör vara upp till skolorna att bestämma hur de vill fördela tiden. Det totala antalet garanterade undervisningstimmar som man enligt skollagen har rätt till ska finnas kvar.