Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka svenskämnet i gymnasieskolan.
Arbetslivet kräver allt högre kunskaper. Det finns inte längre några enkla jobb. Allt fler yrken kräver goda kunskaper i svenska, engelska och matematik. I regeringens betänkande En reformerad gymnasieskola slås också fast att gymnasieskolans uppdrag att förbereda eleven för ett aktivt samhällsliv gäller för samtliga studievägar.
Trots det föreslår regeringen att kunskapskraven i bl a svenska för de yrkesförberedande programmen ska sänkas, vilket kommer att göra det svårare för eleverna i arbetslivet. Hur framåtsyftande är det? Den som har mindre kunskaper får också svårare att byta jobb när konjunkturen sviker i den bransch man arbetar.
Regeringens strategi verkar mer gå ut på att panikbacka än att göra ett genomtänkt vägval inför framtiden. Svenskämnet kommer för eleverna på gymnasiets yrkesutbildningar att reduceras från dagens obligatoriska kurser på sammanlagt 200 timmar till 100 timmar. Timantalet halveras samtidigt som elevernas utvecklingsmöjligheter begränsas.
En god kompetens i svenska utgör den viktigaste grunden för såväl yrkesutbildning och högskoleförberedelse som förberedelse för ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Enligt regeringens uppfattning ska ämnet svenska betraktas som allmän-teori. Svenska är i allra högsta grad ett praktiskt yrkesredskap för de allra flesta. Det är det viktigaste yrkesämnet av alla. Framtidsvägen för blivande barnskötare, bilreparatörer och byggnadsarbetare går via det svenska språket.
I den globalisering som arbetsmarknadens alla sektorer genomgår är den datorbaserade texten ett självklart inslag. Inte minst i sin skriftliga form har språket blivit ett allt viktigare yrkes- och påverkansredskap. Den som inte effektivt kan hantera sin elektroniska kommunikation, snabbt söka information på nätet eller sätta sig in i nya föreskrifter kommer sannolikt att hamna i ett ofrivilligt utanförskap.
Svenskämnet behöver stärkas, vilket är fullt möjligt om man inför en modern kommunikationsutbildning som även motsvarar de kommunikationskrav som ställs i yrkeslivet. En viktig utgångspunkt är att kunskapskraven ska vara höga för alla, eftersom det är vad näringslivet och ett modernt arbetsliv kräver.