Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rätten att lära sig teckenspråk som modersmål i grundskolan.
Teckenspråk används av personer med dövhet eller hörselskada vid direkt kommunikation. Teckenspråket är nationellt och unikt för varje land. Det svenska teckenspråket erkändes som dövas första språk av riksdagen 1981.
Att utveckla ett språk vid tidig ålder sker omedvetet och automatiskt. Att lära sig ett språk senare i livet kräver större ansträngning och motivation från individens sida. Det är inte heller självklart att nivån på språket blir lika hög som om barnet fått utveckla det från tidig ålder. Teckenspråk och svenska kompletterar varandra och gör att språken blir rikare. Ju fler redskap för kommunikation desto fler möjligheter att kommunicera. Idag finns en förordning, TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar som ger föräldrar och syskon till ett barn med hörselskada rätt till teckenspråk. Tyvärr omfattar dock inte denna förordning barnet med hörselskadan.
Genom att vara tvåspråkig och ha tillgång till både svenska och teckenspråk ökar chansen för delaktighet i vardagens alla situationer.
Situationen som den ser ut idag för barn med hörselskada verkar ha sin grund i det som gällde tidigare då de flesta hörselskadade barnen fick sin utbildning inom specialskolan och då också fick teckenspråksundervisning. Den övervägande delen elever med hörselskada på grundskolenivå går idag i vanlig grundskoleklass. Enligt Hörselskadades Riksförbund går endast 10 procent av barnen i specialskola och ytterligare omkring 10 procent i särskilda hörselklasser. Detta innebär att omkring 5 000 hörselskadade barn och unga går i vanlig grundskola. Skolförfattningarna, som de ser ut idag, ger inget utrymme för att läsa teckenspråk som modersmål i grundskolan. Enligt Skolverket leder detta till att vissa elever inte har möjlighet att läsa teckenspråk.
Barn kan idag läsa Teckenspråk som språkval i grundskolan, men då används kursplanen i teckenspråk för hörande. Det saknas kursplan i grundskolan att använda vid undervisning i teckenspråk som modersmål. Dessutom utnyttjas inte språkval under hela grundskoletiden. Nämnas bör att det redan idag finns möjlighet att läsa teckenspråk som modersmål i gymnasieskolan. Dessutom finns kursplaner för teckenspråk som modersmål på nivå A och B.
Skolverket har föreslagit att elever med hörselnedsättning eller dövhet ska ges möjlighet att läsa teckenspråk som modersmål.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.