Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att påbörja ett arbete med att förändra svenska för invandrare till att bli en mer funktionell språkutbildning.
Att lära sig svenska är en viktig förutsättning för integration. Det krävs då att Sverige kan erbjuda en fungerande språkutbildning för alla som migrerar hit. Svenska för invandrare, sfi, har blivit en allt för isolerad skolform, och i många kommuner är det den huvudsakliga verklighet de nyanlända möter under de första åren i Sverige. Även om språkundervisningen skiljer sig mellan olika kommuner har deltagarna över lag mycket svag koppling till arbetsmarknaden.
Under 2007 deltog totalt 65 000 personer i sfi vilket var fler än någonsin tidigare. 29 procent av deltagarna var flyktingar och närmare 60 procent var kvinnor. Men det var bara en tredjedel av deltagarna som klarade den högsta nivån. Drygt en tredjedel avbryter utbildningen utan godkänt betyg i någon kurs. Det finns också starka samband mellan resultat i sfi-studier och tidigare utbildningsnivå, vilket talar för en tydligare differentiering av språkstudierna.
Arbetslinjen måste tydligare prägla språkutbildningen. Dagens sfi borde ersättas av en mer funktionell språkutbildning som skulle kunna heta Startsvenska. Denna språkutbildning bör ta sin utgångspunkt i förväntade studier eller arbete i Sverige. Målsättningen är att Startsvenskan ska kombineras med arbete, yrkesutbildning eller praktikplats samt vara tydligt individualiserad. Därmed borde den delvis frångå de kursplaner som idag dominerar sfi.
För personer som inte är i arbetsför ålder, eller inte bedöms vara arbetsföra, bör språkutbildningen anpassas till att utgöra en grundläggande bas-svenska. Denna ska ge grundläggande kunskaper för att människor ska kunna delta i samhällslivet, ta till sig information och hantera vardagen i Sverige. För personer som är analfabeter måste också en bas-svenska erbjudas innan den mer arbetsmarknadsinriktade Startsvenskan påbörjas.
Även startsvenska med nyföretagarinriktning borde, i kombination med
företagsrådgivning, kunna erbjudas den nyanlände. Entreprenörskap står i centrum för regeringens näringspolitik och en mängd generella satsningar har genomförts, vilket gjort det billigare och enklare att starta och driva företag. Detta gynnar alla, både inrikes och utrikes födda. Och för den nyanlände måste möjligheten att starta företag bli en än mer naturlig väg till egenförsörjning.