Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att värna slöjden som ett viktigt ämne i skolan.
Vårt samhälle kan aldrig få för många påhittiga entreprenörer och kreatörer. Politiken kan inte kommendera fram dessa entreprenörer men kan underlätta genom att skapa kreativa miljöer för våra unga talanger. Hemmiljöer och skolan är viktig för att förmedla kunskap och få barn och elever att växa och tillvarata sina skiftande förmågor.
Precis som vuxna har elever olika fallenheter och intressen, vilket gör att man väljer olika vägar i livet. Blivande ingenjörer, journalister eller snickare – alla samlas de under samma tak i grundskolan. Att förmedla såväl teoretisk som praktisk kunskap måste därför vara skolans uppgift för att väcka talangerna och därmed främja varje elevs enskilda utveckling.
Skolämnet slöjd karakteriseras ibland som förlegat i vår tidsålder där informationstekniken regerar. Kritiken som riktas mot slöjden grundas ofta på att praktisk kunskap nedvärderas i förhållande till teoretisk kunskap, vilket i grund och botten är en falsk motsättning. Slöjden, vars arbetsmetoder förenar teori med praktik, främjar elevens utveckling på ett allsidigt sätt när eleven stimuleras att utvärdera och reflektera över det hon eller han gör, prova nya lösningar, utnyttja redan anskaffade kunskaper samt utöka dem. Genom dessa konkreta problemlösningar tränas eleverna i att utveckla sin skapande och kreativa förmåga. Detta liksom regelbunden fysisk aktivtet och goda matvanor förbättrar förutsättningarna för ett bra resultat i skolan.
De förmågor och egenskaper som utvecklas med slöjden i skolan är förmågor som i allra högsta grad kommer till användning i arbetslivet och bäddar för nya entreprenörer och kreatörer som hittar vägar att skapa och finna nya lösningar. En del av eleverna blir även genom slöjden inspirerade till en fortsatt karriär inom ett eller annat hantverksyrke, något som är en bristvara i dag.
Slöjd i grundskolan handlar om att utveckla arbetssätt som främjar och stärker barns och ungas entreprenöriella förmåga, dvs. att vara företagsam, att vilja, våga och kunna förverkliga sina idéer. Eleverna växer genom att utveckla förmågor de har nytta av under sin fortsatta ”livsresa” under och efter skoltiden. Självkänsla, kritiskt tänkande, ansvarskänsla och lusten att lära, är bara några exempel.
Skolans uppdrag bör därför även i fortsättningen tillgodose barns olika begåvningar såväl teoretiskt som praktiskt – värna slöjden i skolan.