Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör ratificera Europarådets konvention mot människohandel.
Enligt FN uppskattas fyra miljoner människor, mest kvinnor och barn, falla offer för människohandel i världen varje år och en majoritet av dem utnyttjas för sexuella ändamål. Enbart i Europa handlar det om en halv miljon människor som av människohandlare omvandlas till en handelsvara i den gränsöverskridande organiserade brottsligheten. Till skillnad från droger och vapen kan kvinnor och barn säljas om och om igen, som en ständig ”färskvara” till högt betalande kunder. Sju miljarder US-dollar, eller motsvarande 45 miljarder kronor, uppskattas handeln med människor omsätta världen över enligt FN.
De som hamnar i händerna på människohandlare blir lurade, sålda, misshandlade, hotade eller på annat sätt försatta i situationer de inte kan ta sig ur. Många blir tvingade att jobba inom sexindustrin, som prostituerade eller inom porrbranschen samt att utföra andra typer av tjänster under ständiga hot, rädsla och utpressning. I Sverige har människohandel varit ett uppmärksammat problem sedan slutet på 90-talet. Verksamhetens enorma lönsamhet, en existerande efterfrågan, EU:s öppna gränser samt socioekonomiska problem i ursprungsländerna har bidragit till att även Sverige blivit ett transit- och destinationsland för människohandlare från de baltiska staterna och Östeuropa. Brottets underjordiska karaktär gör det svårt att med exakthet kunna veta hur många personer som blivit offer för människohandel i Sverige. Vid tidigare tillfällen uppskattade Rikspolisstyrelsen, som är nationell rapportör i frågan om människohandel, att mellan 400 och 600 kvinnor per år kom till Sverige som offer för människohandel.
Sverige har trots problemets internationella karaktär ännu inte ratificerat Europarådets konvention mot människohandel (CETS nr 197). För att visa på problemets vikt och för att förbättra det gränsöverskridande arbetet bör denna konvention ratificeras snarast.