Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en FN-konferens om mansrollen och om åtgärder för att stimulera män att delta i jämställdhetsarbetet.
Det är hög tid för män att mer aktivt diskutera mannens del och ansvar i jämställdhetsarbetet. De flesta kvinnokonferenser – även FN:s senaste stora konferens – slutar med en sorts suck över manssamhällets avarter, mansrollen och männen. Men det räcker inte att kvinnor diskuterar jämställdhet och könsroller när mansrollen och dess schabloner inte förändras.
Jag anser att jämställdhetsarbetet måste föras av både kvinnor och män. Under hela jämställdhetens historia har kampen för jämlikhet mellan könen förts nästan uteslutande av kvinnor. Männen måste, och många män vill också, ta sitt ansvar.
Det har alltför ofta ansetts som naturligt att kvinnor diskuterar och driver frågor om jämställdhet. Mäns deltagande har varit undantag snarare än regel. Ofta är det kvinnor som med kraft reagerar mot det rent fysiskt mest tydliga uttrycket för kvinnoförtryck: våldspornografi, sexhandel och kvinnomisshandel. Men mäns våld mot kvinnor är inte bara en kvinnofråga utan även en mansfråga.
Män liksom kvinnor underställs föreskrivna normer om hur de ska bete sig som man respektive kvinna. Därför är det av största vikt att männens roll undersöks, analyseras och förändras.
Den förra regeringen lyfte fram mäns våld inom FN, bland annat i samband med kvinnokommissionens möte i New York den 8 mars 2004, då rapporten Ending genderbased violence: A call for global action to involve men lades fram. Detta arbete är mycket viktigt, och diskussionen om männens ansvar för jämställdheten har nu kommit igång inom FN-systemet.
För att även mannens roll i ett internationellt perspektiv ska belysas och kunna jämföras anser jag att regeringen offensivt ska ta initiativ i FN för att hålla en världskonferens – eller möte i annan form – om mansrollen och dess konsekvenser inom samhällets alla områden.