Miljöpartiet de gröna menar att det är en absolut nödvändighet om vi ska få en trygg värld att varje människa har alla grundläggande mänskliga rättigheter tillgodosedda. Det är därför viktigt att Sverige inte minskar sitt biståndsarbete utan fortsätter att vara ett föredöme för andra rika länder genom att upprätthålla enprocentsmålet.
Miljöpartiet avslår regeringens biståndsområde Reformsamarbete i Östeuropa. Syftet med biståndet är att det ska gå till fattigdomsbekämpning, inte till EU-anpassning. Samma summa som regeringen vill satsa på EU-anpassning återför vi till biståndsbudgeten. Regeringen vill även ta två miljarder kronor 2010 till flyktingmottagande. En sådan stor avräkning går inte att motivera. Miljöpartiet för tillbaka en miljard kronor till biståndsbudgeten. Regeringen vill även ta 1,3 miljarder kronor från biståndsbudgeten för att betala klimatbistånd. Detta anser Miljöpartiet är en felaktig politik. Vi för därför tillbaka 1,3 miljarder kronor till biståndsramen och inför ett nytt anslag för klimatanpassningsåtgärder i utvecklingsländer under utgiftsområde 20.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt uppställning:
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt uppställning:
En av grundstenarna i Miljöpartiet de grönas ideologi är solidaritet med världens alla människor. Vi inom Miljöpartiet är starkt medvetna om att jordens resurser är knappa och mycket ojämnt fördelade mellan länder och människor. Vi arbetar för en global utjämning av dessa. Siffror från Världsbanken visar att uppskattningsvis 400 miljoner fler människor än man tidigare trott lever under den globala fattigdomsgränsen, vilken just nu är 1,25 dollar om dagen. Stora ekonomiska klyftor skapar frustration och social oro och går emot universella principer om människors lika värde.
De mänskliga rättigheterna finns uttryckta i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i de två huvudkonventionerna om medborgerliga och politiska respektive ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Rättigheterna är allmängiltiga, odelbara, likvärdiga och inbördes beroende av varandra. För att uppnå de mänskliga rättigheternas syfte, att säkerställa varje människas möjlighet att leva ett liv i värdighet, måste alla rättigheterna respekteras. Miljöpartiet menar att det är en absolut nödvändighet om vi ska få en trygg värld att varje människa har alla grundläggande mänskliga rättigheter tillgodosedda. Det är därför viktigt att Sverige inte minskar sitt biståndsarbete utan fortsätter att vara ett föredöme för andra rika länder genom att upprätthålla enprocentsmålet.
Miljöpartiet avslår, liksom vi gjort tidigare, regeringens biståndsområde som kallas Reformsamarbete i Östeuropa, som verkar syfta mer till EU-anpassning än till fattigdomsbekämpning. Denna post på 1 278 miljoner kronor för år 2010 återför vi till biståndsbudgeten med motiveringen att biståndet ska gå till fattigdomsbekämpning och inte till EU-anpassning. Det är en kostnad som EU får står för, inte den svenska biståndsbudgeten.
Regeringen räknar med att Sverige kommer att ta emot ett stort antal flyktingar från länder som kvalificerar sig för bistånd. Detta flyktingmottagande vill regeringen bekosta med biståndsmedel. Drygt två miljarder kronor handlar det om för år 2010. En sådan stor avräkning går inte att motivera. Miljöpartiet anser att dessa pengar istället gör bättre nytta i flyktingarnas hemländer för att förbättra människors levnadsvillkor så att de slipper fly, och vi för därför tillbaka en miljard kronor av dessa pengar till biståndsbudgeten.
Genom både FN:s klimatkonvention UNFCCC och Kyotoprotokollet har Sverige och andra rika länder förbundit sig att finansiera utsläppsminskningar och en anpassning till en klimatförändring i syd. I dessa överenskommelser anges uttryckligen att finansieringen ska ske utöver biståndsramen på 1 procent av BNI, vilket också har klargjorts i riksdagens dåvarande jordbruksutskott. Icke desto mindre föreslår regeringen i årets budgetmotion att 1,3 miljarder kronor av biståndet används till detta ändamål, dvs. investeringar i utsläppsminskningar och en anpassning i syd.
Miljöpartiet anser att detta innebär en urholkning av biståndet och enprocentsmålet. För oss är det en självklarhet att allt bistånd ska vara klimatsäkrat, men det är viktigt att dess främsta syfte är att bekämpa fattigdom. Att använda biståndspengar till en finansiering av åtaganden inom UNFCCC och Kyotoprotokollet motverkar inte bara fattigdomsbekämpningen i syd, det strider även mot åtaganden i dessa internationella avtal som Sverige har undertecknat och regeringen säger sig respektera.
För närvarande pågår förhandlingar om en ny global överenskommelse för att minska människans klimatpåverkan och anpassa samhället till den klimatförändring som är ofrånkomlig. Det nya avtalet ska träda i kraft när Kyotoprotokollets första åtagandeperiod löper ut år 2012. I dessa förhandlingar utgör finansieringen av utsläppsminskningar och en anpassning till en klimatförändring i syd en viktig del och det är uppenbart att det finansiella behovet är mycket stort – uppskattningar varierar från 1 000 till 3 500 miljarder kronor per år. EU:s andel av en sådan finansiering anses vara cirka 30 procent, alltså uppgå till åtminstone 30–100 miljarder kronor per år. En del bedömare anser att behovet är betydligt större – upp till en procent av BNP. Detta belyser det orimliga i att använda biståndsanslag till klimatåtgärder i syd.
Miljöpartiet inrättar ett anslag för klimatsatsningar utanför biståndsramen under utgiftsområde 20. Anslaget ska höjas gradvis under de kommande åren. För de tre kommande åren anslår vi 1 400 miljoner kronor 2010, 1 500 miljoner kronor 2011 och 2 000 miljoner kronor 2012.