Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Nordiska rådet läggs ned.
Nordiska rådet har tidigare varit ett nyttigt forum och en mötesplats för de nordiska länderna, men sedan grundandet för närmare 60 år sedan har omvärlden sprungit ikapp och förbi. Numera är den enskilt viktigaste organisationen för europeiskt samarbete Europeiska unionen, genom vilken även mycket av det nordiska samarbetet kanaliseras och dessutom kan omfattas av våra grannländer på andra sidan Östersjön. Nordiska rådet däremot är en rest från en annan tid och bör ersättas med direkt samarbete mellan ländernas parlament.
Nordiska rådet bildades 1952 som ett organ för samarbete mellan Nordens parlament och regeringar i frågor av gemensamt intresse. Ledamöterna är valda av respektive parlament samt utses av respektive regering. Nordiska rådet samlas i allmänhet till session en gång om året. Mellan sessionerna företräds det av ett presidium, vilket består av tio ledamöter och leds av en president. Sedan 1971 finns även Nordiska ministerrådet med uppgift att ansvara för samarbetet mellan de nordiska regeringarna och Nordiska rådet.
Nordiska rådets betydelse för den positiva utveckling som varit skall inte underskattas men ej heller övervärderas. Vad som måste diskuteras, i syfte att utveckla våra möjligheter, är hur det framtida samarbetet mellan de nordiska länderna skall organiseras.
En ny tid kräver nya lösningar och nya samarbetsformer. De som tidigare var partner med en samsyn beträffande mål, visioner och lösningar befinner sig i dag i en situation där allt fler frågar sig om nuvarande ordning räcker för att möta de utmaningar som vi står inför.
Det nordiska samarbetet behöver stärkas. Det är först när de nordiska länderna uppträder gemensamt som vi får verklig slagkraft i att ta till vara våra gemensamma intressen. Samtidigt omfattar nordiskt samarbete så mycket mer än tidigare. Berörda länder är fler i dag. Till exempel kan numera även de baltiska länderna räknas in i gruppen nordiska länder. Nya organisationsformer, nya frågeområden, mer komplexa frågor och snabbare förändringstakt ställer krav på förändringar och ökat deltagande. Inte minst är det viktigt att Norden har möjlighet att enas i viktiga EU-frågor.
Styrkan i det nordiska samarbetet bygger på folkligt engagemang. Samarbetet på nationell nivå har en motsvarighet i samarbetet på lägre nivåer, till exempel mellan vänorter, fristående organisationer och företag. Men framför allt handlar det om samarbete mellan personer. Samarbetet tar sig olika uttryck: arbete, turism, inköp, handel, företagande, informationsutbyte, kulturella utbyten, utbildning etc. Den nordiska samhörighetens styrka ligger i den vardag vi delar och den kunskap vi har om varandras likheter och olikheter, styrka och svagheter. Dit hör naturligtvis den historia vi delar.
I riksdagen pågår sedan denna mandatperiod ett arbete med att förändra formerna för EU-arbetet. Avsikten var att lyfta fram EU-frågorna i det dagliga riksdagsarbetet. Utskottens ställning i detta arbete har väsentligt stärkts – vilket är bra.
Det är vår uppfattning att de frågor som i dag hanteras av Nordiska rådet på ett bättre sätt skulle hanteras av riksdagens utskott. Det skulle samtidigt bredda och, menar vi, öka intresset för nordiska frågor om fler kom att omfattas av frågorna.
Vi behöver ett effektivare, mer förankrat och transparent nordiskt samarbete. Nordiska rådet skall därför läggas ned.