Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om mänskliga rättigheter i Burma.
Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Burma är alarmerande.
I augusti dömde en domstol i Rangoon fredspristagaren Aung San Suu Kyi till tre års fängelse och straffarbete. Domen ändrades dock omedelbart till 18 månaders husarrest. Domen har väckt stor internationell vrede. Samtidigt som rättegången mot Aung San Suu Kyi ägde rum trappades övergreppen mot civilbefolkningen upp i Burmas etniska minoritetsområden. Sedan 1948 har ett lågintensivt inbördeskrig utsatt minoritetsfolken för oerhörda lidanden. Bara under de senaste månaderna beräknas över 30 000 ha flytt den framryckande burmesiska militären i Karen- och Shandelstaterna.
Burma är en av världens få kvarvarande militärdiktaturer, och det politiska förtrycket är genomgripande med rapporter som vittnar om godtyckliga arresteringar, misshandel, tvångsförflyttningar och tvångsarbete. Våld sanktionerat av statsmakten, inklusive tortyr, försvinnanden, politiska mord och avrättningar utan föregående rättsliga prövningar förekommer.
Läget i Burma är svårt efter den förödande cyklonen i maj förra året. Naturkatastrofen fick diktaturens omänsklighet att framstå än tydligare. Militärregimen vägrade länge att låta internationella hjälporganisationer komma in i landet. Burmas folk behöver omvärldens stöd både inom landet och utanför. Under året som gått har arresteringar, mord, ”försvinnanden” och andra brott mot mänskliga rättigheter ökat.
Burmas befolkning befinner sig i ett mycket svårt läge. Det är nu viktigt att den svenska regeringen kraftfullt genom EU och FN agerar för en dialog mellan regimen, oppositionen och de etniska minoriteterna. Våldet måste sluta, oppositionella måste släppas fria och Burma måste gå mot ökad demokrati och införande av mänskliga rättigheter.