Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett framtida svenskt Natomedlemskap.
Sverige har sedan en längre tid tillbaka ett nära samarbete med Nato. Inom ramen för samverkansprogrammet ”Partnerskap för fred (PFF)” samarbetar Sverige med Nato på både politisk och militärstrategisk nivå.
Sedan kalla krigets slut har Nato både utvecklats och utvidgats och är idag en ledande krishanteringsorganisation. Nato präglas idag av flexibilitet och effektivitet, vilket inte minst upprättandet av insatsstyrkan Nato Response Force (NRF) visar. Flera av FN:s fredsbevarande internationella insatser leds idag av Nato, och nära hälften av svenska soldater och sjömän i utlandstjänst tjänstgör redan i Natoledda insatser.
En framgångsrik insats i dagens konfliktområden kräver nära samverkan mellan flera nationer, vilket i sin tur fordrar tydligt ledarskap och en förmåga att hantera stora operationer över längre tid. Nato förblir alltjämt den organisation som anses mest lämpad för detta ändamål med nödvändig erfarenhet, kompetens och kapacitet.
För våra svenska styrkor i Natoledda insatser är det avgörande att man får nödvändig erfarenhet och kunskap om bland annat Natos arbetsmetodik och ledningssätt men även logistik och interna procedurer. Med direkta möjligheter till högre samövning och samverkan, på såväl politisk som militärtaktisk nivå blir förutsättningarna för framgång vid såväl insatser som vid försvaret av Sverige större. Ur denna aspekt är en svensk anslutning till Nato således att betrakta som fördelaktig.
Samtidigt är det av stor vikt att se över förutsättningarna för och fördelarna med ett svenskt Natomedlemskap, framförallt vad avser Sveriges säkerhet och framtida säkerhetspolitiska roll. Svensk Natoanslutning medför i praktiken en större möjlighet att dels påverka internationella insatser och dels säkra vår egen och Europas säkerhet.
Kärnan i Nato är artikel 5 som säkerställer ömsesidiga försvarsförpliktelser. Det innebär inte att Sverige genom medlemskap tvingas underställa sig andra medlemmars viljor eller ambitioner. Allt beslutsfattande i Nato kräver konsensus mellan medlemsstaterna. Förpliktelserna betyder däremot att vi garanterar att stödja andra länders säkerhet mot att de i sin tur stödjer vår. I dagens globaliserade värld, med nya typer av konflikter och hotbilder, är detta förpliktelser som ligger i Sveriges intresse, såväl nu som i framtiden.
Det sägs en hel del om Nato som ofta rör sig mer om myter än sanningar. Därför måste förutsättningarna för ett svenskt Natomedlemskap ses över – vad som krävs är en tydlig presentation av Nato och vad en eventuell anslutning skulle innebära för Sverige.