Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att anlägga en kryssningskaj i Visby.
Gotland är i stort behov av en ny och större kaj. Den kaj som finns idag kan inte ta emot de allt större kryssningsfartygen som växer i takt med att allt fler väljer att färdas på detta vis. Då fartygen blir allt större krävs det att de lägger till på redden utanför Visby då de inte längre kan anlöpa Visby hamn. När detta sker så är fartygen tvungna att använda sig av så kallade barkasser, det vill säga landstigningsbåtar. Det gör att det blir allt svårare eftersom antalet passagerare på fartygen blir allt fler. Utifrån den här problematiken har Regionala utvecklingsenheten i Gotlands kommun låtit genomföra en förstudie som nu är färdig.
Den förstudie som är gjord slår fast att om en ny kaj ska byggas så bör den kunna ta emot fartyg som är drygt 300 meter långa; dagens Gotlandsfärjor är 200 meter.
Den nya kryssningskajen bör placeras på utsidan av yttre vågbrytaren, där vattendjupet måste vara minst tio meter, alternativt söder om Visby hamninfart. Den tänkta kajen i förstudien är 150 meter lång med mycket kraftiga angörningsanordningar, och utöver den byggs en tillfartsväg på en bankutfyllnad bakom vågbrytaren.
Konsultföretaget som tagit fram förstudien beräknar att det tar cirka 15 månader att bygga kajen. Arbetet måste göras under gynnsamma väderförhållanden, vilket innebär att byggnationen kommer att behöva pågå under två sommarperioder/kryssningssäsonger.
Den planerade kajen skulle komma att kosta 150–190 miljoner kronor enligt förslaget. För att den ska bli verklighet krävs en stor kommunal satsning men även extern finansiering är önskvärd. Att som glesbygdskommun själv stå för en så stor investering blir en smått omöjlig situation.
Kryssningskajen är mycket viktig dels ur en regionalpolitisk synvinkel, dels ur ett besöksnäringsperspektiv. Är det något som staten också bör engagera sig i så är det den här kryssningskajen som kommer att bli en väldigt viktig del av den svenska turismen. Ju fler passagerare som får möjligheten att gå i land på Gotland, desto större blir potentialen för att öka antalet återbesök. Gotland beskrivs av passagerarna själva som en vacker, fin och idyllisk plats. Även om inte passageraren själv skulle återvända kan han eller hon ändå med dessa ord i munnen vara en bra Gotlandsambassadör och rekommendera andra att besöka ön.
Regeringen bör utifrån det anförda överväga hur en sådan investering kan genomföras, till exempel genom statlig medfinansiering och olika typer av samverkansformer.