Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om olika regler för sjöfartsstöd.
Inom EU har alla sjöfartsnationer någon form av sjöfartsstöd och det är i praktiken omöjligt för ett svenskt rederi att bedriva internationell sjöfart utan stöd. Om detta kan och bör man ha många synpunkter, men det är den rådande situationen i nuläget.
Det är av stor vikt att vi i Sverige bedriver en politik där företagen ges likvärdiga förutsättningar som sina internationella konkurrenter för att kunna konkurrera på den internationella marknaden. Risken är annars överhängande att svenska företag av lönsamhetsskäl väljer att flagga ut sina fartyg till andra länder. Ett sådant förfarande riskerar leda till att Sverige mister både företag och arbetstillfällen och därmed också viktiga skatteintäkter.
Vi har idag i Sverige ett system med sjöfartsstöd. Det är ett stöd som bygger på EU:s riktlinjer om statligt stöd och som syftar till att slå vakt om den svenska sjöfartsnäringen på ett sådant sätt att den ska ges likvärdiga konkurrensvillkor med Sveriges konkurrensländer.
Från svensk sida har man däremot genom en förordningsförändring valt att begränsa sjöfartsstödet till fartyg som i sin näringsverksamhet utför transporter av gods eller passagerare. Det utesluter tyvärr ett antal nischer inom branschen från möjligheten att kunna beviljas sjöfartsstöd. Muddrings- och sjömätningsfartyg är exempel på sådana fartyg som därmed inte inkluderas i regler om sjöfartsstöd i Sverige, men väl i andra länder inom EU. Till exempel gäller det i vårt grannland Danmark.
Utifrån detta förefaller det vara rimligt att utvidga förordningen att också omfatta fartyg som är verksamma inom annat än just last- och passagerartransporter.
Vi kan och bör som sagt ha många synpunkter på sjöfartsstödet som sådant, men så länge det finns och används i andra länder bör vi också säkerställa att våra inhemska företag ges förutsättningar att fortsätta verka inom vårt lands gränser. Samtidigt är det viktigt att den svenska regeringen inom EU med tydlighet verkar för att EU antar en gemensam sjöfartspolitik som bygger på sunda affärsmässiga principer utan olika former av subventioner och särlagstiftning.