Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ledsagning eller assistans vid kollektivtrafikresor på väg.
Ledsagning/assistans är en förutsättning för att många personer med nedsatt funktionsförmåga ska kunna resa i kollektivtrafiken. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23 oktober 2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer (järnvägspassagerarförordningen) som träder ikraft den 3 december 2009 är ett steg i rätt riktning om en mer tillgänglig kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning. Ett liknande system finns inom flygtrafiken men saknas för kollektivtrafik på väg.
I direktiven 2008:55 till regeringens utredning N 2008:3 om ny kollektivtrafiklag framgick att frågan om ledsagning/assistans är en viktig förutsättning för tillgängliga resor. Ska vi med trovärdighet kunna säga att kollektivtrafiken är tillgänglig 2010 måste frågan om ledsagning lösas snarast. Det är glädjande att flyg- och tågtrafikresenärer har rätt till ledsagning/assistans men de flesta dagliga kollektivtrafikresorna görs med buss.
Det gäller för busstrafiken att hitta ett system likt det som finns inom flyget och som kommer att komma inom tåget, det vill säga en operatörsoberoende ledsagning/assistans som fungerar. Rätten till ledsagning/assistans måste omfatta såväl offentligt finansierad som kommersiell kollektivtrafik på väg.
För att systemet ska fungera måste det finnas ett telefonnummer som är samma över hela landet. Finansieringen måste också lösas så att det inte belastar endast de resenärer som är i behov av ledsagning/assistans.