Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om färjetrafik till och från Gotland.
Goda kommunikationer till och från Gotland är nödvändiga för att ön ska kunna ha en god utveckling. En god färjeförbindelse är därför väldigt viktig för såväl Gotlands invånare som det gotländska näringslivet. Bra och säkra person- och godstransporter till fastlandet med rimliga priser är av största vikt för gotlänningarna och de gotländska företagen. Det handlar emellertid inte enbart om den bofasta befolkningens behov utan lika mycket om behoven hos våra sommar- som deltidsboende invånare som för dem som planerar konferenser, turistresor som för högskolans verksamhet och näringsliv med flera.
Det handlar således om att ge förutsättningar för en positiv utveckling för hela Gotland. En angelägen utgångspunkt är att biljettpriset inte ska överstiga kostnaden för motsvarande sträcka på väg, men givetvis handlar det också om tidtabell, kvalitet och turtäthet.
För att åstadkomma en positiv regional utveckling på Gotland är en väl fungerande färjetrafik nödvändig. En god tillgänglighet i turtäthet, biljettpriser och kvalitet är faktorer som mer än något annat har betydelse för Gotlands utveckling och tillväxt.
Färjetrafiken är oerhört viktig för Gotlands utveckling som kommun, län och region. Statens ansvar och insatser för färjetrafiken till och från Gotland måste ses lika mycket som en näringspolitisk satsning som en trafikpolitisk fråga.
I juni månad 2009 beslutade regeringen att ta bort de begränsningar kring Gotlandstrafiken som funnits i drygt 38 år, vilket gör det möjligt att i stort sett vem som helst – som har en passagerarfärja med besättning och som klarar uppställda krav – kan gå in och trafikera Gotland.
Beslutet behöver inte vara negativt då det också ger möjlighet att kombinera utlandstrafik med att också angöra Gotland för vidare inrikestrafik. Nackdelen kan i detta bli att lycksökare går in och plockar russinen ur kakan och den i så fall ökade konkurrensen kan leda till att Gotland tappar trafik under icke lönsamma perioder.
Det är nu oerhört viktigt att riksdag och regering slår fast att färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet ersätter de vägar och broar som samhället ställer till förfogande utan kostnad för nyttjande i övriga landet. Staten har ansvar för att det finns likvärdiga transportmöjligheter i hela landet, och det gäller även Gotland. Gotland får i detta avseende inte ges sämre villkor än övriga landet.