Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för satsningar på Räta linjen.
Räta linjen, riksväg 56, är utpekad som nationell stamväg och är av största betydelse för det nationella trafiksystemet i allmänhet och dessutom särskilt utpekad av Godstransportdelegationen som en viktig länk i det nationella godstransportsystemet. Räta linjen utgör det naturliga godsstråket från söder till norr förbi Stockholm samt till och från de stora lagercentraler och hamnar som finns lokaliserade längs stråket, d.v.s. Gävle, Västerås och Norrköping. Räta linjen fungerar också som en mycket viktig länk i det regionala trafiksystemet i den funktionella Stockholm–Mälarregionen.
Kommunerna och regionerna längs med Räta linjen har bildat en gemensam samverkansgrupp i syfte att öka kunskapen om stråket och hur detta utnyttjas, samt att ytterligare öka samverkan över traditionella administrativa gränser för att nå lokal och regional utveckling och nytta. Det är viktigt att samverkansgruppens uppfattningar får genomslag i den statliga planeringen. I kommunernas och regionernas arbete har det konstaterats att både befolkningen och sysselsättningen har ökat och fortsätter att öka i de kommuner som finns längs stråket. Branschstrukturen varierar men har en betoning på transport- och logistikrelaterade näringar. Det finns en allt högre grad av pendlande mellan bostad och arbete eller studier längs stråket. Strukturskapande offentlig och privat service har allokerats till ett färre antal platser. Förändringar inom gods- och logistiksystemet ger Räta linjen ytterligare ökad betydelse, då terminaler lokaliseras till centrum längs stråket. Allt detta innebär att både person- och godstrafiken kommer att fortsätta att öka längs Räta linjen.
Ett antal viktiga större investeringar behöver genomföras.
Vi vill i detta avseende särskilt peka på ett antal mycket angelägna objekt på Räta linjen, vilka bör bli föremål för särskild prioritering inför nästa infrastrukturplaneringsperiod 2010–2021. Det är Stingtorpet–Tärnsjö, Tärnsjö–Valbo/Gävle samt sträckan Västerås–Kvicksund, delen Västjädra–Kvicksund.
För projekten Stingtorpet–Tärnsjö skulle byggstart kunna ske i enlighet med nu gällande nationell vägplan redan under 2008, men projektet fanns inte med i regeringens närtidssatsning. Därför bör regeringen ge projektet prioritet så att byggstart kan ske snarast möjligt.
När det gäller delprojekten Stingtorpet–Tärnsjö samt Tärnsjö–Valbo vill vi påminna regeringen om att dessa projekt även är av stor betydelse för miljön, då den nuvarande vägsträckningen på långa sträckor går på eller i omedelbar närhet av betydande vattentäkter, bl.a. en reservvattentäkt för ca 1 miljon människor i regionen. Det är alltså inte endast ur trafiksäkerhets-, framkomlighets- eller effektivitetsaspekter som dessa projekt bör prioriteras.
Nya trafikmätningar utefter Räta linjen mellan Valbo och Stingtorpet visar på en fördubbling av den tunga trafiken mellan åren 1998 och 2006, från ca 500 tunga fordon per dygn till ca 1 000 och där andelen tung trafik på vissa delar uppgår till mer än 30 % av det totala trafikarbetet.
Vägsträckningen Västerås/Västjädra–Kvicksund är mycket hårt belastad och behöver bl.a. av trafiksäkerhetsskäl uppgraderas till mötesfri landsväg. Denna sträcka bör prioriteras tidigt under kommande planeringsperiod, såvida den inte kan byggas om redan under nuvarande planperiod.
Idag finns uppenbara brister i det nationella och regionala trafiksystemet i östra Sverige, och den nationella stamvägen Räta linjen är en av de viktigaste länkarna för att skapa effektiva transportlösningar mellan olika delar av Sverige. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.