Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kommuner, konkurrens och bredbandsinfrastruktur.
Det är viktigt för hela det svenska samhället att det finns tillgång till moderna bredbandtjänster. IT-tjänster är en viktig pusselbit för att såväl näringslivet som offentliga sektorn ska kunna utveckla sina verksamheter och kommunicera med kunder och medborgare.
Sverige ska ligga i framkant i IT-utvecklingen, och för det krävs goda och stabila förutsättningar för innovation och företagande. Att både utveckling och tillhandahållande av bredbandstjänster sker på ett effektivt sätt är därför av stor betydelse.
Utgångspunkten för både lagstiftaren och regleringsmyndigheten Post- och telestyrelsen bör vara att bredbandstjänster ska erbjudas på kommersiella villkor. Samtidigt har det offentliga ett ansvar i de områden där affärsmässiga incitament saknas, exempelvis i glesbygd.
Under senare åren har det vuxit fram ett stort antal offentliga aktörer på bredbandsmarknaden. Enligt branschorganisationen Svenska Stadsnätsföreningen finns det idag drygt 150 kommunala stadsnät. På marknaden agerar också det statligt ägda Teracom. Dessa aktörer är ingalunda centrerade kring glesbygdsområden utan agerar i de flesta fall även i tätorter.
Oro för den omfattande offentliga näringsverksamheten på konkurrensutsatta, lokala bredbandsmarknader har uttryckts av såväl privata aktörer som flera expertmyndigheter. Risken för konkurrenssnedvridning bedöms som stor.
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har i en rapport föreslagit att regeringar inte helt bör förbjuda kommuner att träda in på bredbandsmarknaden. Samtidigt föreslås, om risk för konkurrenssnedvridning anses föreligga, att kommunernas verksamhet begränsas till grundläggande bredbandsinfrastruktur, till exempel tillhandahållandet av svartfiber kombinerat med tillträdesreglering. Liknande policyförslag har tidigare framförts av bland annat Post- och telestyrelsen (PTS).
Konkurrensverket har på regeringens uppdrag utrett konkurrenssituationen vad gäller IT-infrastruktur. Uppdraget har resulterat i rapporten ”Hur kommuners agerande påverkar förutsättningarna för infrastrukturkonkurrens inom området elektronisk kommunikation”. I Konkurrensverkets rapport beskrivs hur kommersiella aktörer lokalt möter problem med bland annat tillträdesvägran, avtalshinder, oskäliga villkor för grävning, anläggning och kanalisation, snedvridande avtalsvillkor samt hämmande reducering av marknadsunderlaget. Det är ett generellt problem för Sverige att kommersiella aktörer möter dessa problem. Det är också ett problem att kommuners agerande skiljer sig markant, från välkomnande till problem, och att det gör det svårt för en aktör att snabbt och effektivt kunna bygga ut IT-infrastruktur.
Konkurrensverket pekar i sin rapport ut flera möjliga lösningar som skulle ge en förbättrad konkurrens vad gäller IT-infrastruktur. Det handlar exempelvis om att enklare få tillstånd för grävning, låga och icke-diskrimerande avgifter samt genom lag och tillsyn skapa en marknad helt öppen för konkurrens.
IT-politiken bör tydligt ha inriktningen att bredbandsinfrastruktur inte bör utvecklas till ett kommunalt ansvar. Istället bör privata investeringar uppmuntras på detta område så att ett sunt konkurrensklimat upprätthålles genom att PTS och Konkurrensverket får i uppdrag att aktivt utöva tillsyn när det gäller konkurrensfrågor, exempelvis i enlighet med förslagen i Konkurrensverkets rapport, inom bredbandsinfrastruktur.