Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att driva fram en tillräckligt god mobiltelefontäckning på landsbygden.
Mobiltelefonen används dagligen av de allra flesta svenskar. I städer och tätorter fungerar täckningen, men på landsbygden är det ofta sämre. Trots fler mobiltelefonoperatörer och fler master så kvarstår bekymren i vissa bygder.
De totala intäkterna för mobiltelefoni i Sverige var 2007 över 18 miljarder kronor. Förra året var det första gången som intäkterna från mobiltelefoni var högre än dem från den fasta telefonin. 2007 fanns drygt 10 miljoner mobilabonnemang i Sverige.
Konsumenter har ingen rätt att kräva täckning med mobil telefoni. Det är operatörernas tillståndsvillkor och den utbyggnad operatörerna finner kommersiellt motiverad som avgör var det finns mobiltäckning.
Detta handlar om delaktighet i samhället för människorna på landsbygden, och är en viktig del i att skapa förutsättningar för utveckling i hela Sverige. Men det handlar också i hög grad om säkerhet. Människor som t ex arbetar med jord och skog eller turism behöver tryggheten i att kunna nås eller nå ut om en olycka händer eller om kontakt måste etableras med omvärlden, t ex vid skogsarbete. Samma sak gäller för människor som rör sig i skog och mark av andra anledningar.
Uppenbarligen fungerar inte marknaden och samarbetet mellan mobiltelefonoperatörerna tillräckligt bra så att master samutnyttjas fullt ut och så att tillräckligt många master etableras. Uppenbarligen har inte PTS (Post- och telestyrelsen) tillräckliga muskler för att villkora de tillstånd som ges för att fullgod täckning ska erhållas över hela landet.
Det finns också intressanta förslag att staten kunde använda pengar från försäljningen av frekvenser till att sponsra fler basstationer, och det hedrar regeringen att man arbetar med frågan. En möjlig väg kan också vara att berörda kommuner tillsammans med mobiltelefonoperatörerna för frågan framåt.
Vi är medvetna om att det också finns en oro hos några människor för att det finns för mycket el- och telefonstrålning på jordklotet och i Sverige, och de kopplar olika besvär till dessa och kräver lågstrålande zoner. Vetenskapen gör dock bedömningen att t ex mobiltelefonsignalerna inte medför de besvär som några kopplar till dem. Den problematiken får diskuteras i annan ordning, och kan inte användas för att försvara en för dålig mobiltelefontäckning i delar av vår landsbygd.
Vi vill med denna motion driva fram en uthållig lösning på de bekymmer vi har påtalat, och vi anser därför att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen hur människorna utanför städer och tätorter i vårt land (på landsbygden) snarast ska tillförsäkras en god och fungerande mobiltelefonitäckning.