Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om äldreomsorg och behovet av forskning om en äldreomsorg som bidrar till verklig valfrihet, trygghet och jämställdhet oavsett ekonomiska villkor.
Äldreomsorgen liksom barnomsorgen är grunden i den svenska välfärden och har bidragit till valfrihet och jämställdhet oavsett samhällsklass. Den senaste tidens äldreomsorgspolitik har utvecklat ett system med fler tjänster för dem som har råd och ett avskalat basutbud för dem som inte har råd. Detta har lett till ett samhälle där klass, kön och etnicitet gör vissa grupper mer utsatta för effekterna än andra.
I en rapport från institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet konstaterar professor Marta Szebehely och doktorand Petra Ulmanen att högutbildade äldre köper mer privata tjänster, medan anhörigas omsorgsinsatser ökar bland lågutbildade äldre och det är främst medelålders döttrar som står för större delen av den ökningen. Dessutom skriver de att trycket att vårda sina gamla föräldrar ökat bland döttrarna med lågutbildade föräldrar, och konsekvensen blir att de anhöriga kvinnornas möjlighet att förvärvsarbeta minskas. Detta medför sämre ekonomi och ohälsa för dessa kvinnor/döttrar. Beräkningar visar att ca 60 000 kvinnor i dagens Sverige har gått ner till deltid eller lämnat sitt förvärvsarbete helt för att kunna vårda anhöriga.
Med det nya skatteavdraget för hushållstjänster kan endast kvinnor med hög inkomst köpa hushållshjälp till sina föräldrar, medan den stora gruppen kvinnor med låg inkomst inte har råd att köpa dessa tjänster. Det nya systemet med kundval i kombination med skatterabatt för hushållstjänster urholkar den offentliga äldreomsorgen och på sikt både välfärdssystemet och jämställdheten. Risken är stor att vi går tillbaka till ett omsorgssystem med mycket stora orättvisor utifrån klass och kön.
Det finns ett stort behov av ökad kunskap och forskning kring hur vi tillskapar en äldreomsorg med valfrihet och jämställdhet oavsett ekonomiska villkor.