Motion till riksdagen
2009/10:So574
av Eva-Lena Jansson och Carina Ohlsson (s)

Ideellt skadestånd


s46021

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ideellt skadestånd.

Motivering

Personer som utsatts för brott, här benämnda som brottsoffer, kan tilldömas ett ideellt skadestånd eller brottsskadeersättning. Syftet med ett ideellt skadestånd är att ge upprättelse, och den ekonomiska kompensationen ska fungera som ”plåster på såren”. Den ekonomiska kompensationen kan avse ersättning för allvarlig kränkning samt för psykisk eller fysisk smärta i form av sveda och värk liksom för bestående skador som lyte och men. Tanken med denna reparativa rättvisa är att ersättningarna ska kunna leda till något positivt som motvikt till de negativa upplevelser som brottet orsakat. Men om brottsoffret uppbär försörjningsstöd (tidigare benämnt socialbidrag) så innebär det att brottsoffrets skadestånd räknas som inkomst. Då kan alltså följande situation uppstå: En kvinna misshandlas och våldtas av en man, mannen döms till fängelse samt döms att betala skadestånd till kvinnan. Om kvinnan har inkomst i form av lön, a-kassa eller sjukersättning så påverkas detta inte av att hon fått skadeståndsersättning. Men om kvinnan har försörjningsstöd så innebär det i praktiken att hela hennes skadestånd nu räknas som inkomst och därmed ska utgöra hennes försörjning, innan hon kan få försörjningsstöd.

Detta innebär att det idag är i det närmaste poänglöst att begära skadestånd om ett brottsoffer får löpande försörjningsstöd, eftersom det ändå bara drar ner försörjningsstödet. Kort kan man alltså säga att det visserligen är straffbart att begå brott mot en person som uppbär försörjningsstöd, men det innebär med största sannolikhet inga ekonomiska konsekvenser i form av skadeståndskrav för brottslingen som döms för brottet.

Idag får inte kronofogden göra utmätning av ideellt skadestånd eller ersättning för kränkning och sveda och värk, medan en kommuns socialtjänst däremot kan neka ett brottsoffer försörjningsstöd på grund av att personen fått ett ideellt skadestånd. Detta verkar inte rimligt då personen faktiskt fått ersättningen för att den utsatts för en allvarlig kränkning.

Därför ska ideellt skadestånd eller ersättning för kränkning och sveda och värk inte räknas som inkomst vid beräkning av försörjningsstöd.

Stockholm den 2 oktober 2009

Eva-Lena Jansson (s)

Carina Ohlsson (s)