Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att få till stånd en kunskapsbank, en samlad bild, över hur närvaro av djur i vård och omsorg kan få människor att må bättre.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta fram ett gemensamt ramverk eller metoder för att implementera djur inom vård och omsorg.
Sällskapsdjur används i allt större utsträckning inom vården och omsorgen för att få människor att må bättre. Företeelsen är betydligt vanligare i flera andra länder, exempelvis USA, Storbritannien och Frankrike. Forskning visar bland annat att hundägare sover bättre samt uppsöker läkare och sjukskriver sig i mindre utsträckning. Det finns också forskning som visar att djurägare äter mindre mediciner än andra.
De svenska studierna om beröring och hormonet oxytocin är grundforskning som från början var avsedd att utveckla kunskap om villkoren för mor och barn under nyföddhetstiden. Forskningen visar att beröring spelar en avgörande roll för många av de funktioner som är nödvändiga för däggdjurens utveckling. Detta resultat är en del av förklaringen till varför djur kan spela så stor roll för människors hälsa och välbefinnande. En grundförutsättning är dock att personen i fråga tycker om djur.
Vidare visar flera svenska studier att ridterapi är en välfungerande behandlingsform för människor med olika former av funktionshinder. Det gäller exempelvis patienter med smärta och ångest, stroke eller rygg- och/eller nackbesvär.
Idag används sällskapsdjur på olika sätt för att stärka den svenska välfärden. Katter och hundar finns på äldreboenden för att skapa trivsel. Hästar och ridning används på vissa håll för att rehabilitera människor som lider av exempelvis depression eller ätstörningar, men också av fysiska funktionshinder. Service- och signalhundar fungerar dagligen som ett hjälpmedel för sina funktionshindrade förare.
Det saknas dock en samlad bild och kunskapsbank över djurens möjligheter att få människor att må bättre. Vidare finns inget gemensamt ramverk och inga gemensamma metoder för att implementera djur inom vården och omsorgen. Eldsjälar sitter i olika delar av landet och funderar på hur man bör gå till väga och ”tvingas uppfinna hjulet på nytt” om och om igen. Därför behövs en samlande kraft som fungerar som kunskapsbank för beslutsfattare och verksamhetsutövare som vill utveckla sin verksamhet.
Syftet med ett sådant kunskapscenter skulle kunna vara att samla och sprida information om forskning och verksamhet där sällskapsdjur används för att få människor att må bättre. Målgruppen kan vara människor verksamma i landsting och kommuner samt andra verksamhetsutövare. Yrkesgrupperna som omfattas är bland annat läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, chefer inom vård och omsorg, lärare, rektorer, pedagoger i förskolan, arbetsterapeuter och psykologer. Ett kunskapscenter skulle också ansvara för yrkescertifiering inom området, såsom utbildare av serviceekipage, ridterapeuter etcetera.