Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att studien om blodsmitta översätts och att Socialdepartementet får i uppdrag att sammanställa den som underlag för den fortsatta narkotikapolitiska forskningen och debatten.
Karolinska Institutet är huvudman för Sveriges första baslinjestudie om blodburen smitta, dvs. hiv, hepatit B och hepatit C som omfattar 1 145 personer som provtagits i olika missbruksmiljöer på mer än 130 platser i Stockholms län.
Studien visar att injektionsmissbrukarnas medelålder är 40 år, att debutåldern för narkotika ligger i de lägre tonåren och att det sedan tog cirka fyra år innan droger började injiceras. Här har samhälle och familj – samt ungdomarna själva – en tidsfrist på fyra år som bör intensivutnyttjas för att avbryta pågående missbruk och förhindra övergång till injicering av narkotika.
Av studien framgår också att flickor är mer utsatta än pojkar, kvinnor mer utsatta än män, dvs. flickor debuterar oftare än pojkar med att injicera droger och kvinnor utsätter sig i större utsträckning än män för blodburen smitta – såväl via injicering som via samlag.
Studien visar även positiva resultat, nämligen att missbrukare med invandrarbakgrund inte är överrepresenterade – deras andel av missbrukarpopulationen motsvarar deras andel av befolkningen. Här finns möjlighet att stödja de sköra flickorna och bistå de utsatta kvinnorna samt uppmuntra de organisationer och verksamheter som arbetar mot alkohol- och narkotikamissbruk inom invandrargrupperna.
Studien kartlägger injektionsmissbrukarnas sociala bakgrund, narkotika- och sexualvanor, hiv- och hepatitstatus, statistik som utgör en baslinje mot vilken jämförelser kan göras, efter exempelvis införandet av sprutbytesprogram. Baslinjestudien ger fakta som efterlysts av internationella statistikorganisationer som EMCDDA och Ungass, och bör därför översättas och tas i bruk.