Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kvinnors rätt till likvärdig vård.
Det är upprörande för mig som kvinna att vår skattefinansierade vård i Sverige inte är jämställd. Fortfarande utgör mannen normen för vård och medicinsk forskning – detta trots att hälften av Sveriges befolkning är kvinnor! Denna ojämställdhet innebär en stor risk för kvinnor som är i behov av hälso- och sjukvård.
I medicinska uppslagsverk och liknande står att läsa att ett ringformat utslag runt ett fästingbett är ett klassiskt tecken på borrelia. Det som är mindre känt är att utslaget hos en fästingbiten kvinna sällan är ringformat. I själva verket är det jämnrött med en mörkare del i mitten. Detta är ett exempel på den otillräckliga kunskap som finns om kvinnors besvär och symptom. Tillgången till utredning och behandling av ett flertal olika sjukdomar är sämre för kvinnor än för män. Kvinnor får dessutom vänta längre än män för att få tid hos allmänläkaren, både vid akuta och icke akuta besvär. Chansen är mindre för kvinnor än män att få nyare, bättre och dyrare läkemedel. Detta är endast några av de skillnader som framkommer i den genusmedicinska kunskapsöversikt som Sveriges Kommuner och Landsting presenterat.
Enligt hälso- och sjukvårdslagens 2 § är målet för hälso- och sjukvården ”en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. – – – Lag (1997:142).” Det kan konstateras att det finns allvarliga brister när det gäller måluppfyllelsen av lagen. Kvinnor får inte vård på lika villkor som män.
Som förvaltare av skattebetalarnas pengar och som medborgarföreträdare är det politikernas ansvar att se till att vården ges på lika villkor. Detta ansvar har landstingen misslyckats med enligt denna kunskapsöversikt och det kan inte accepteras.
Idag har patienterna makt att själva välja vård, antingen i Sverige eller utomlands. Det är en bra möjlighet för patienterna, men vi kan inte godta att kvinnor tvingas till vård i andra länder på grund av landstingens tillkortakommanden. God skattefinansierad vård för alla, oavsett kön, ingår i den svenska välfärden. Den ska vi vara rädda om.
Från regeringens sida har man satsat på forskning som rör kvinnors hälsa. Regeringen arbetar också för införandet av öppna kvalitetsredovisningar och jämförande av vårdens prestationer. Det är viktigt att kön blir ett av kvalitetsområdena i redovisningarna. På så sätt kan kvalitetsredovisningarna bli ett viktigt redskap för en jämställd hälso- och sjukvård.
Med öppna kvalitetsredovisningar finns möjligheter för patienter, landsting och uppdragsgivare att jämföra vården inom ett län och mellan olika län. Då får patienten makt att välja den vård som är bäst utifrån patientens behov. För kvinnor borde detta motsvara en jämställd vård. Kvalitetsredovisningarna ger också landstingen en morot att bedriva en mer jämställd vård och medvetandegöra sin personal.