Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att nationella riktlinjer för fertilitetsstöd bör tas fram.
Nya beräkningar visar att det lönar sig att ge stöd till par som vill få barn med hjälp av provrörsbefruktning. I en vetenskaplig artikel som publicerats av Scandinavian Journal of Public Health presenterades beräkningar där forskare har räknat ut vad varje individ som föds med hjälp av provrörsbefruktning IVF (in vitro-fertilisering) och som lever tills hon eller han är 80 år genererar i vinst till samhället. Modellen som använts räknar, ur ett nationalekonomiskt perspektiv, ut hur mycket nettoskatten till staten blir under ett 80-årigt liv för varje IVF-finansierad födsel. Baserat på antagandet om en genomsnittlig förväntad livslängd kommer en person som är född 2005 att bidra med en skatteintäkt på 32,5 miljoner kronor. Allt fler par väljer att bli föräldrar ganska sent i livet. Det innebär också att de ofta drabbas av ofrivillig barnlöshet eftersom fertiliteten minskar ju äldre man blir.
Den demografiska utvecklingen visar att Europas befolkning blir allt äldre och att födelsetalen minskar. Flera beräkningar visar att det behöver födas fler för att vi ska kunna ersätta oss själva. Europas sjunkande befolkningstal kräver insatser i form av både ökad invandring och ändring av villkoren för provrörsbefruktningar. Idag nekas många hjälp av landstingen. Ungefär hälften av alla IVF-behandlingar bekostas av kommun och landsting, medan hälften av paren bekostar behandlingen själva. Det innebär för somliga par att de får betala många tiotusentals kronor och somliga 100 000–150 000 kronor. Det innebär att det är många par som ger upp försöken att få barn, och det innebär också att det är de välbeställda som har råd att fullfölja behandlingarna för att få ett biologiskt barn. Det är stora regionala skillnader i hur landstingen värderar vilka par som är berättigade till ekonomiskt stöd för att få hjälp med provrörsbefruktning. Av den anledningen bör nationella riktlinjer för fertilitetsstöd tas fram.
En eventuell statlig finansiering skulle vara en markering om hur viktigt det är för samhället att det föds fler barn. Det skulle ta bort de regionala skillnader som finns idag.
Om staten satsar mer på provrörsbefruktning rustar vi oss bättre för att möta den demografiska utvecklingen i Sverige.