Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om verksamhet som ger stöd till våldsutsatta kvinnor och barn.
Det ekonomiska stödet från kommuner till de organisationer som jobbar med stöd, skydd och boende för våldsutsatta kvinnor och barn varierar kraftigt, vilket inte kan anses tillfredsställande från jämlikhetssynpunkt då stödet borde vara i relation till hur stor omfattningen är av den här typen av brott som begås i kommunen.
Våld mot kvinnor utövas av män oberoende av klasstillhörighet, etnicitet, ålder eller religion. Kvinnor drabbas oavsett om de bor i lägenhet, bostadsrätt eller villa. Att vara gammal eller funktionshindrad stoppar inte män från att slå. Inte heller att mannen är framgångsrik, kanske företagare eller rent av en politiker verkar vara faktorer som sätter stopp för våldsamt beteende. Våld i samkönade relationer förekommer också. Som tur är, så finns det de som hör, ser, lyssnar, reagerar och agerar. Landets kvinnohus och kvinno- och tjejjourer gör ett stort jobb, oftast i det tysta. Och i de flesta fallen så görs det oavlönat och på obekväm arbetstid. Det finns dessutom olika mansjourer som i sin volontärsverksamhet möter män som utövar eller utsätts för våld. För att bättre ta tillvara både ideella krafter och samhällets insatser så borde det finnas någon form att samordning, där representanter för frivilligorganisationer, polis, rättsväsende, socialtjänst, sjukvård, skola och barnomsorg deltar.
Med utgångspunkt från att våld mot kvinnor inte har minskat så behövs därför ett bättre ekonomiskt stöd till landets kvinnohus, kvinno- och tjejjourer och liknande verksamhet.
I Sverige råder det ett förbud mot köp av sexuella tjänster. Lagen ger en tydlig signal om att det är sexköparen som begår brott och som därmed kan straffas. Sexköpslagen behöver kombineras med uppsökande verksamhet som erbjuder kvinnor i prostitution stöd, hälso- och sjukvård samt möjligheter till en väg ut ur prostitutionen. När det gäller prostitution så är den idag starkt sammanflätad med vad som i internationella sammanhang kallas trafficking eller människohandel. Det är en vidrig verksamhet som ofta innefattar både misshandel och upprepade våldtäkter. Det handlar om unga tjejer och kvinnor som inför hot om misshandel och ibland risken att bli mördade tvingas genomföra samlag och sexuella tjänster åt män. Ofta har dessa kvinnor smugglats in i vårt land under falska förespeglingar om jobb, och deras utsatthet gör det dels svårt att försöka fly ur fångenskapen, dels att de oftast inte har några kunskaper om det eventuella stöd som man kan få via frivilligorganisationer. Kvinnorna törs sällan kontakta polisen, men om man skulle kunna hitta ett sätt att sprida information om kvinnohus och kvinno- och tjejjourer på flera språk så skulle dessa kunna vara ett första steg att ta sig ur en fullständigt vidrig situation.