Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för fler rökfria zoner.
Rökning orsakar stora skador idag. I Sverige dör årligen cirka 7 000 personer på grund av tobaksmissbruk. Hundratusentals skadas. Ungefär 29 procent av all hjärt-kärlsjukdom beräknas bero på rökning. Som exempel kan nämnas att detta innebär att 1 300 personer insjuknar i hjärtinfarkt. Även för den som själv inte röker eller drabbas av att någon i deras närhet blir sjuk eller dör så orsakar passiv rökning mycket lidande. Bland annat finns det många som upplever ett obehag eller får allergiska reaktioner, men passiv rökning kan också orsaka ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar av olika slag.
Den som slutar röka får snabbt hälsovinster. Efter ett år har risken för hjärtinfarkt halverats.
Många kan vittna om hur svårt det är att sluta röka. Det är därför av oerhörd vikt att den som vill sluta får tillgång till professionellt stöd samt att det finns goda incitament att sluta.
Rökförbudet på restauranger har funnits sedan den 1 juni 2005 och har fått mycket positiva effekter. Sveriges hotell- och restaurangföretagare var negativa innan förbudet infördes, men ett år efter dess införande visade det sig att en stor majoritet inom förbundet var positiva. Detsamma gäller för befolkningen som helhet. Dessutom har förbudet fått positiva effekter för personalens hälsa.
Jag anser att fler rökfria zoner bör erbjudas. Det är positivt när arbetsplatser verkar för en helt rökfri miljö och i samband med detta erbjuder de anställda stöd i form av exempelvis rökavvänjningsprogram. Under den senaste tiden har frågan aktualiserats på många håll. Exempelvis har en av Sveriges största kommunala arbetsplatser, Stockholms stad, beslutat sig för rökförbud på arbetstid. Jag välkomnar att allt fler kommuner och landsting antagit rökförbud på arbetstid. Folkhälsoinstitutet har räknat ut att den ökade sjukfrånvaron hos en rökare i genomsnitt kostar arbetsgivaren 13 700 kronor om året.
Initiativ har också tagits till intressanta försök att införa rökfria zoner på andra platser, exempelvis tågperronger. Det finns dock ett problem i och med att tobakslagen säger att det inte går att förbjuda rök utomhus. Det bör ligga i allas intresse att skapa medvetenhet om erbjudande av rökfria zoner.
Offentliga myndigheter och liknande har naturligtvis också ett ansvar att föregå med gott exempel. Det gäller exempelvis riksdagen som borde vara en rökfri arbetsplats. Det bör uppmuntras att statlig och kommunal förvaltning kan erbjuda fler rökfria miljöer.