Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av intensifierade insatser för att förebygga injektionsnarkomani bland ungdomar.
Av den första baslinjestudien om blodburen smitta, d.v.s. hiv, hepatit B och hepatit C, utförd av Karolinska institutet 2007–2008 och omfattande 720 aktiva injektionsnarkomaner i olika missbruksmiljöer, framgår att 51 var hiv-positiva, 590 hade smittats av hepatit C och hälften hade haft hepatit B-infektion (Britton S, Hillgren K, Marosi K, Sarkar K, Elofsson S).
Injektionsmissbrukarnas medelålder var 40 år och de hade börjat använda narkotika i de lägre tonåren. I genomsnitt tog det sedan fyra år innan de började injicera droger. Här har samhälle och familj – samt ungdomarna själva – en tidsfrist på fyra år som bör intensivutnyttjas för att avbryta pågående missbruk och förhindra en övergång till injicering av narkotika och därmed risken att smittas av blodburna infektionssjukdomar. I arbetet mot narkotikamissbruk måste denna kunskap tas tillvara och insatserna riktade till ungdomar som börjar använda narkotika i tonåren intensifieras. Detta bör ges regeringen tillkänna.