Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om viss servering i restauranglokaler som inrättats för rökning.
Förbudet mot rökning på restauranger har varit verksamt i fyra år och det är dags att begrundar hur det har fungerat i praktiken. Sedan rökförbudet infördes har inomhusmiljön på restauranger väsentligt förbättrats till gagn för inte minst astmatiker och allergiker. Generellt kan sägas att förbudet inte förde med sig den reducering av antalet restaurangbesökare som många tidigare befarat. Förbudet har till och med, i oväntad utsträckning, accepterats av rökare. En negativ konsekvens är dock tydlig – rökningen har flyttat ut på gator och trottoarer utanför restaurangerna. I många fall är det fräschare luft inomhus än vid entréerna. Därtill påverkas boende i närheten negativt av detta med avseende på dels luften, dels de ökade ljudstörningar som följer av att fler människor samlas utanför lokalerna. Problemet har snarare flyttats än blivit löst, varför särskilda avdelade rökrum inomhus på många sätt skulle vara en bra lösning.
Såsom reglerna är utformande i dag är det inte möjligt att röka en cigarr till kaffet, eller kanske till konjaken; inte ens i de särskilda ventilerade rökrummen som har inrättats på en del restauranger. Många anser att en cigarr till kaffet är en naturlig och njutbar avslutning på en god måltid.
Förbudet mot servering i de särskilda rökrummen är onödigt klåfingrigt och bör avskaffas. Om det anses nödvändigt för personalen kan förändringen bestå i att gästen själv tillåts ta med kaffe, eller annan dryck, till rökrummet. Ett sådant förslag skall ses som en gest av generositet mot vuxna människor som får möjlighet att själva avgöra om de vill utnyttja detta eller inte.