Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av maxtaxan i äldreomsorgen.
Pensionärers levnadsvillkor och ekonomiska villkor ser mycket olika ut. Faktorer som påverkar kan till exempel vara om man är ensamstående eller inte, hur länge man har varit yrkesverksam eller om man aldrig förvärvsarbetat. Framförallt har många kvinnor kommit ut sent i arbetslivet då de har varit hemma med barnen under småbarnsåren, vilket har lett till att de har en låg pension.
Det är även skillnad på yngre och äldre pensionärer. Vård- och omsorgsbehovet varierar stort. Många pensionärer är pigga och friska långt upp i åren medan andra har stora hjälpbehov för att klara av sin vardag. En del pensionärer har god privatekonomi och bra pension medan andra har mycket låg pension och lever på existensminimum. Skillnaderna inom pensionärskollektivet är mycket stora.
Maxtaxan i äldreomsorgen kom till för att vara en trygghet för de äldre och för att kommunerna inte skulle kunna ta ut oskäligt höga avgifter av dem som är i behov av vård och omsorg. Följden har blivit att i många kommuner får de som har sämst inkomst betala 100 procent av sitt framräknade avgiftsutrymme, medan de med höga inkomster betalar en betydligt mindre del procentuellt sett.
Därför är det angeläget att göra en översyn av konsekvenserna av maxtaxan inom äldreomsorgen med utgångspunkten att de med lägst inkomster får behålla mera av sitt avgiftsutrymme. Ett sätt att göra systemet mer rättvist skulle exempelvis kunna vara att den maximala avgiften skall tas ut i procent av avgiftsutrymmet istället för en övre beloppsgräns.