Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förändra socialtjänstlagen så att socialtjänsten efter en särskild prövning ges möjlighet att inleda utredningar om hedersrelaterat förtryck utan att föräldrarna kontaktas.
Hot, tvång, våld och mord i hederns namn förekommer främst i samhällen eller grupper med starkt patriarkala familjesystem och ett gruppcentrerat skamtänkande. Hedersrelaterade traditioner praktiseras och återfinns också i Sverige, och sedan en tid uppmärksammas hedersrelaterat våld och olagliga hedersrelaterade livsbegränsningar även här. Tyvärr är det många, i första hand unga kvinnor men också unga män och fullvuxna kvinnor, som får sina liv så till den grad kringskurna att det bryter mot svensk lag.
Det räcker inte att ha fungerande samhällsinstitutioner för att komma till rätta med hedersrelaterade problem. För många unga är steget väldigt långt mellan att kunna söka hjälp utanför familjen och att sedan faktiskt göra det. Däremot är ett fungerande samhälle i form av ekonomiska skyddsnät, en fungerande socialtjänst och en effektiv polis en viktig grund för att dessa normsystem ska förändras och luckras upp. Framförallt måste polis och socialtjänst förstå vad som är hedersrelaterat och vad som inte är det.
Idag måste socialtjänsten alltid kontakta föräldrarna när en utredning startas om en pojke eller flicka som är under 18 år. Att så långt som möjligt försöka lösa konflikter tillsammans med familjen, är i många fall en god utgångspunkt. Men samtidigt bortser denna grundregel ifrån att hedersproblematiken har en annan logik än många andra familjekonflikter. Det är därför nödvändigt att socialtjänstlagen ändras så att socialtjänsten efter en särskild prövning får rätt – och blir skyldig – att inleda utredningar om hedersrelaterat förtryck enbart utifrån barnets perspektiv, utan att föräldrarna kontaktas. Detta är ett viktigt steg i arbetet mot det hedersrelaterade våldet.