Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att resurser bör säkras för ökad forskning om missbruk hos kvinnor.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om särskilda insatser på kvinnomottagningar och på barn- och ungdomsmottagningar för att förebygga alkoholmissbruk.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utöka resurserna till mödravårdscentraler för att förbättra kunskaperna om och öka informationsinsatserna kring farorna med alkohol i samband med graviditet och amning.
1 Yrkande 1 hänvisat till UbU.
Alkoholens skadeverkningar är ett av Sveriges största sociala och medicinska problem. Alkoholkonsumtionen har ökat med cirka 25 procent de senaste tio åren och är nu på en nivå i paritet med slutet av 1800-talet då nykterhetsrörelsen startade på grund av de stora samhällsproblem som alkoholen då orsakade. En mycket oroande utveckling är att kvinnor har tagit efter mäns alkoholkonsumtionsmönster. För allas bästa hade det varit önskvärt att männen tagit efter kvinnornas istället. Rent fysiologiskt klarar kvinnor alkohol sämre än män, men trots det står kvinnor idag för cirka 30 procent av den totala konsumtionen. Den mest dramatiska ökningen har skett bland kvinnor i åldern 50 till 75 år. Detta innebär att vi måste öka kunskapen om vad den höga alkoholkonsumtionen bland kvinnor får för konsekvenser, speciellt bland de äldre. Därför behöver det säkras medel till sådan forskning.
Vi måste också agera med krafttag för att minska alkoholens förödande konsekvenser för folkhälsan och våldsutvecklingen. Detta bör bland annat göras genom ett bredare förebyggande arbete med bättre information till ungdomar och föräldrar. Kvinnomottagningar och barn- och ungdomsmottagningar kan spela en viktig roll i det arbetet, och särskilda insatser bör därför riktas dit.
Att alkoholkonsumtion i samband med graviditet kan ge fosterskador av olika slag är väl känt. Det finns nu även forskning som pekar på långsiktigt negativa konsekvenser för de barn vars mamma druckit under graviditeten. Enligt en rapport från IFAU (2008:6) visar det sig att barn födda under en viss period då tillgängligheten till alkohol tillfälligt var högre i genomsnitt har signifikant kortare utbildning samt betydligt lägre inkomster och löper större risk att i vuxen ålder behöva söka socialbidrag. En forskningsöversikt gjord av Statens folkhälsoinstitut visar att små till måttliga mängder alkohol under graviditeten kan ge beteendeproblem och psykiska hälsoproblem hos barnet, speciellt i förskoleåldern. Dessa problem kan bestå av hyperaktivitet och emotionella problem.
Ett av alkoholpolitikens mål är att ingen alkohol ska förekomma i samband med graviditeter. Mot bakgrund av både de direkta och de långsiktiga konsekvenserna av alkoholkonsumtion i samband med graviditeter bör informationsinsatserna utökas.
När det kommer till frågan om alkohol i samband med amning går åsikterna mer isär. Livsmedelsverkets råd är att avstå från alkohol men att inte heller låta bli att amma för att man tar ett enstaka glas vin någon gång ibland. Det är dock viktigt att informationen som lämnas till ammande mödrar pekar på de risker som en högre alkoholkonsumtion medför för barnet. Man får inte heller glömma risken att omsorgen om barnet kan försämras vid alkoholkonsumtion. I detta sammanhang bör mödravårdscentralernas roll uppvärderas och ges ökade resurser för att stärka kunskaperna och informera om riskerna med alkoholkonsumtion vid graviditet och amning.