Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att vindkraftskooperativ bör undantas uttagsbeskattning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i andra hand vindkraftskooperativ ska uttagsbeskattas med utgångspunkt från sina verkliga kostnader.
Vindkraftens decentraliserade struktur har gynnat ett utspritt ägande i form av andelar i vindkraftskooperativ. Drygt en tiondel av den svenska vindkraften ägs idag i denna form. Detta ägande är mycket positivt, eftersom det bidrar till ökad lokal förankring av vindkraften, vilket krävs för en framgångsrik storskalig vindkraftsutbyggnad.
Via vindkraftskooperativ kan hushåll investera i andelar i vindkraftverk och köpa sin el till ett pris som motsvarar kostnaden för drift, underhåll och administration. Skatteverket har nyligen beslutat att el från vindkraftskooperativ ska uttagsbeskattas, vilket kommer att ge en kraftig höjning av detta pris. På grund av uttagsskatten har den tidigare mycket snabba tillväxten av kooperativ vindkraft nu tvärstannat.
Regeringens vindkraftssamordnare skrev i en debattartikel sommaren 2009: ”Regeringen har aviserat ambitiösa mål för vindkraften, men nu hotar en omtolkning av skattelagstiftningen utbyggnaden. Riksdagen bör stoppa den nya uttagsskatten på andelsägda vindkraftverk.”
Trots att vindkraftssamordnarna, Naturskyddsföreningen och många andra länge har vädjat om att förslaget ändras har uttagsskatten på kooperativ vindkraft ömsom ignorerats, ömsom försvarats av regeringen.
Den nya skatten baseras på skillnaden mellan vindkraftens rörliga driftskostnader och elpriset på Nord Pool. Skatteverket och regeringen kommer därmed fram till att andelsägarna köper sin el med rabatt, jämfört med Nord Poolpriset på el. Denna analys har stora brister och får flera negativa konsekvenser.
När Nord Pools elpriser går upp, på grund av att dyr kolkraft och andra fossila energislag sätter priset, höjs med Skatteverkets modell även uttagsskatten på vindkraftskooperativen, vilket missgynnar dem jämfört med annan vindkraft. De privata företag som investerar i vindkraft, eller de hushåll som har råd och möjlighet att investera i egna vindkraftverk på gården, uttagsbeskattas nämligen inte.
En andelsägare i vindkraft bär själv kapitalkostnaden. I dag kostar ett normalstort vindkraftverk runt 35 miljoner kronor. En ägarandel som berättigar till årliga inköp av 1 000 kWh kostar cirka 6 500–7 500 kronor i investeringskostnad. Vid en ränta på 5 procent innebär det en kapitalkostnad på 300–400 kronor, eller 30–40 öre per kWh. Ett marknadsmässigt pris för att underhålla och driva denna vindkraft är cirka 10–20 öre/kWh. Skatteverket utgår, i sin nya tillämpning av uttagsskatten, från att andelsägaren bara betalar 10–20 öre för drift och underhåll och bortser från den betydligt högre kapitalkostnaden.
Beräkningar visar att uttagsskatten på vindkraftskooperativ kan bidra med 5–10 miljoner kronor till statskassan, en i sammanhanget försumbar intäkt.
För statsbudgeten betyder uttagsskatten ytterst lite men för vindkraftskooperativen och möjligheten att snabbt bygga ut vindkraften betyder den enormt mycket.
Den nuvarande modellen för uttagsbeskattning av vindkraftskooperativ är inte bara ologisk och orättvis, den är dessutom skadlig för vindkraftsutbyggnaden. Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att skyndsamt korrigera detta missförhållande. Vindkraftskooperativen bör undantas uttagsbeskattning eller, om skattetekniska hinder föreligger, uttagsbeskattas med utgångspunkt från sina verkliga kostnader.