Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning om hur svensk lagstiftning bör ändras för att tillgodose behoven hos barn födda efter värdmödraskap.
Våren 2009 behandlade socialutskottet motioner om surrogatmödraskap, vilket jag skulle vilja kalla värdmödraskap. Surrogat anser jag är en nedsättande term. En kvinna som föder ett barn åt en annan kvinna ska inte betraktas som surrogat. Hon gör en ovärderlig insats för en annan människa, en insats som leder till att en ny och efterlängtad människa får komma till världen.
Motionerna avslogs med hänvisning till socialminister Göran Hägglunds svar på en fråga i riksdagen om surrogatmödrar den 11 september 2008. I svaret säger han att surrogatmoderskap inte är tillåtet enligt svensk lagstiftning. Utskottet anslöt sig till socialministerns uppfattning och ansåg att riksdagen inte bör ta något initiativ i denna fråga.
Det finns länder som har lagar som reglerar värd/surrogatmödraskap. Hit hör vissa delar av Australien, flera amerikanska stater, Brasilien, Hong Kong, Israel, Korea, Nederländerna, Storbritannien, Sydafrika och Ungern. I Belgien, Grekland och Indien finns det inga lagar men värd/surrogatmödrar förekommer ändå. Det är till dessa länder som svenska par, främst samkönade par, reser för att få barn genom värd/surrogatmödraskap. De har visserligen enligt svensk lag rätt att adoptera barn men Adoptionscentrum har ingen utlandskontakt som accepterar samkönade par som adoptivföräldrar.
Barn födda efter värd/surrogatmödraskap finns således i Sverige och blir allt fler. De är efterlängtade och allt talar för att de växer upp under goda förhållanden. De problem som finns är av juridisk natur. Barnen blir inte svenska medborgare med automatik. Det finns hinder i vägen för folkbokföring av barnen i Sverige. Konsekvensen blir att barnen inte omfattas av det svenska sjukförsäkringssystemet samt att svenska försäkringsbolag inte tecknar försäkringar för dessa barn. Internationella försäkringsbolag erbjuder endast reseförsäkringar för hemresan om barnen inte har en permanent hemadress. Till detta kommer att nyfödda barn inte bör flyga innan det gått minst två veckor efter förlossningsdagen, vilket också ställer till problem när det gäller försäkringsskyddet.
Barn till svenska föräldrar har fötts och fortsätter att födas efter värd/surrogatmödraskap. Vi anser att man inte kan fortsätta att blunda för denna verklighet utan måste anpassa vår lagstiftning så att dessa barn utan krångel kan folkbokföras i Sverige och få samma försäkringsskydd som andra barn. Problemet växer och vi anser att även om yrkanden om värd/surrogatmödraskap tidigare behandlats och avslagits av riksdagen så får denna motion inte behandlas enligt det förenklade motionshanteringssystemet. Vi politiker måste se till att de juridiska problemen för barn födda efter värd/surrogatmödraskap löses.