Motion till riksdagen
2009/10:Sk483
av Kerstin Haglö m.fl. (s)

Vindkraft


s32015

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över frågan om uttagsskatt för vindkraftskooperativ.

Motivering

För att bryta beroendet av olja och andra fossila bränslen måste vi satsa på energislag som är förnybara och skonsammare mot miljön. Vindkraft både på land och till havs är ett av de alternativ som måste få en mer central roll i vår energipolitik. Även om det har blivit en ökad satsning på vindkraft ligger Sverige fortfarande efter många andra länder. Vi vill se en utbyggnad av vindkraftverken eftersom det kommer att skapa fler jobb samtidigt som det innebär klimatsmarta investeringar i det svenska energisystemet. Sverige har goda förutsättningar att klara just detta.

Den havsbaserade vindkraften är ett alternativ som måste ägnas ökad uppmärksamhet. Den finns för närvarande bland annat i Kalmarsund och utmed Skånekusten. Men vi är övertygade om att den har en framtid på många fler ställen, inte minst utmed Blekinges kust. Den 8 och 9 september besökte vi Blekinge för att lära oss mer om de potentiella vindkraftsatsningar som planeras i länet om de rätta förutsättningarna ges. Vi träffade företrädare från både Blekinge Offshore och Wind Blow. Efter ett givande möte med vindkraftsföretaget Blekinge Offshore fick vi veta att om havet utanför Blekinges kust blir platsen för en rejäl industriinvestering inom vindkraft kommer det att generera 150–300 jobb i Blekinge län.

Några av fördelarna med havsbaserad vindkraft är att det är möjligt att bygga större kraftverk och att det är mer energi i vinden. En av nackdelarna är att det är dyrare att bygga än på land. Det är självklart en faktor som kan bli avgörande för den havsbaserade vindkraftens framtidsutsikter. Staten måste därför också överväga om det behövs någon form av stöd för att stimulera och påskynda investeringar i havsbaserad vindkraft.

Dagens vindkraftpark producerar två terrawattimmar (TWh). Men ett mål är att inom några år mångfaldiga detta och nå upp till en produktion på 30 TWh, vilket kraftigt minskar beroendet av miljöovänlig energitillverkning, som exempelvis kolkraft. För att uppnå detta bör den kooperativa ägandeformen uppmuntras för att uppnå lokal förankring och acceptans för en utbyggnad av vindkraften. Detta finns det stor potential för, bedömer vi. De senaste åren har vi sett hur lokala vindkraftsanläggningar har etablerats runtomkring i landet. Ofta har det skett i form av kooperativ eftersom många uppfattar det som en enkel och smidig lösning för gemensamt ägande. En ägandeform som har bidragit till en ökning av vindkraftsproducerad el.

Men för att få fart på denna viktiga utbyggnad måste uttagsskatten på el från vindkraftskooperativen ses över. Sammantaget missgynnar uttagsskatten andelsägd vindkraft jämfört med helägd vindkraft. Om den ekonomiska nyttan av vindkraft endast tillfaller de stora elbolagen riskeras utbyggnaden av vindkraften. Skatteverkets nya tolkning av skattelagstiftningen får inte underminera den småskaliga, demokratiskt ägda och nära vindkraftsutbyggnaden.

Frågan om uttagsskatt för vindkraftskooperativen måste prövas noggrant och ställas i relation till bland annat att uttagsskatt inte förekommer i bostadsrättsföreningar. Skattelagstiftningen i frågan synes vara tänjbar eftersom uttagsbeskattning tidigare inte tillämpades för kooperativ vindkraft. I sammanhanget bör vikten av stabila skatteregler, i synnerhet för näringsverksamhet, också vägas in. Det underminerar tilliten till både skattesystemet och Skatteverket som myndighet när verket plötsligt ändrar tolkningen av skattereglerna. Uppstår större problem kring tolkningen av skattelagstiftningen bör kanske Skatteverket istället välja att via regeringen se till att återföra frågan till riksdagen för lösning. I avvaktan på detta bör också den ursprungliga tillämpningen ligga fast.

Stockholm den 5 oktober 2009

Kerstin Haglö (s)

Christer Engelhardt (s)

Håkan Juholt (s)

Lars Wegendal (s)

Thomas Strand (s)