Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om synliga arbetsgivaravgifter.
En fungerande demokrati och effektiv marknadsekonomi förutsätter att medborgarna är välinformerade. I dag vet emellertid inte en stor del av svenskarna hur stor del av deras löneutrymme som går till skatt. Det är något som i särskilt hög grad gäller för arbetsgivaravgifterna. Det beror i första hand på att arbetsgivaravgifterna normalt inte anges på den enskilde löntagarens lönebesked. Dessutom är det få som vet hur arbetsgivaravgifterna är utformade och vad man som löntagare har rätt till för förmåner i förhållande till de inbetalda avgifterna. Att en betydande del av arbetsgivaravgifterna dessutom inte är faktiska avgifter med direkta förmåner kopplade till dem, utan skatt, torde än färre känna till. Att redovisa arbetsgivaravgifter och skatter tydligt för sina anställda är därför viktigt från demokratisynpunkt då det förstärker kunskapen om hur vårt samhälle är utformat.
Enligt en undersökning från Novus Opinion (2009) är det så många som 71 procent av alla löntagare som svarar nej, eller att de inte vet, på frågan om arbetsgivaravgiften står med på deras lönebesked eller inte. En stor del av löntagarna vet heller inte hur mycket som betalas in i arbetsgivaravgift för dem, och de har extremt dålig kunskap om vad pengarna faktiskt går till.
För att man ska kunna råda bot på det här problemet, och därmed också synliggöra för människor hur mycket skatt de de facto betalar, bör arbetsgivaravgifternas storlek och kostnad redovisas på lönebesked samt i deklarationen. Jag anser att det är en självklarhet att hela personalkostnaden redovisas och att den enskilde får information om den totala summan av avgifter och skatter. Regeringen bör med detta som utgångspunkt se över och ta initiativ till en förändring i redovisningen av löner, skatter och arbetsgivaravgifter. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.