Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över Sveriges skatteavtal med andra stater i syfte att göra dem mer likformiga.
Den fria rörligheten är en av de grundläggande principerna i EU-samarbetet. Trots detta har Sverige olika skatteavtal med EU:s medlemsstater. Så är det t.ex. mer förmånligt för en pensionär att bosätta sig i Frankrike än i Spanien, åtminstone ur skattesynpunkt. Därför borde Sverige harmonisera skatteavtalen för fri rörlighet och likabehandling. Samtidigt finns också ett behov av att reglera skatteavtalen så att det blir lättare att kontrollera att skatteuppskov inte försvinner i samband med utlandsflytt, vilket bland annat Riksrevisionen pekat på i en sina granskningsrapporter. Denna risk gäller inte bara skatteuppskov utan också studieskulder till CSN och Försäkringskassans fordringar efter felaktigt utbetalda ersättningar. Bland utlandssvenskar finns också ett missnöje med den nuvarande konstruktionen av SINK:en som upplevs som krånglig. Allt detta talar för en översyn av Sveriges skatteavtal i syfte att göra dem mer likformiga, i första hand avtalen med EU:s medlemsstater och därefter övriga avtal.
Särskild uppmärksamhet skall också riktas på det informationsutbyte som finns reglerat i skatteavtalen. Sverige måste i sammanhanget ta förnyade initiativ för att samtliga stater inom EU och Europa ska omfattas av sparandedirektivets informationsplikt samt för att direktivet även ska gälla för juridiska personer. Sparandedirektivet innebär att privatpersoners ränteinkomster ska beskattas i de länder där personen är bosatt, och inte där pengarna är placerade. Idag omfattas dock inte alla länder i EU av informationsutbytet, och inte heller juridiska personer. Europeiska stater med nära förbindelser till EU som till exempel Schweiz och de olika europeiska ministaterna ska också tas med i initiativet och därmed förbinda sig till informationsutbyte.