Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att möjligheten till uppskov med reavinstskatten tas bort och att skattesatsen i stället sänks.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att befintliga uppskov ska amorteras bort under en tidsperiod om tio år.
När riksdagen år 2007 beslutade att på regeringens initiativ reformera den statliga fastighetsskatten gjordes detta på ett ansvarsfullt och balanserat sätt.
Vid samma tidpunkt kom tydliga signaler om att flera OECD-länder stod under påtagliga hot att drabbas av fastighetsbubblor. Problemen på den amerikanska subprime-lånemarknaden, som föregick och fick avgörande inverkan på den kommande finanskrisen, började uppdagas liksom räntespreaden på interbank-marknaden i USA. Inte minst hade den svenska bostadsmarkanden ökat kraftfullt under åren som varit. Att i detta läge genomföra alltför genomgripande förändringar av boendebeskattningen hade varit oansvarigt.
Istället finansierades reformen fullt ut inom ramen för bostadssektorn och var därmed statsfinansiellt neutral med fastighetsskatteintäkterna från småhus och bostadsdelen i flerbostadshus för inkomståret 2007. Risken för att bostadsmarknaden för småhus i tillväxtregioner som Stockholmsområdet skulle skjuta i höjden när fastighetsskatten avvecklades motverkades av att uppskoven begränsades till 1,6 miljoner, att reavinstskatten höjdes och att en ränta på uppskoven infördes. Även om landets alla villaägare kunde se hur boendebeskattningen minskade i förhållande till vad som skulle ha varit fallet om den socialdemokratiska regeringen suttit kvar vid makten innehöll reformen alltså komponenter som hejdade prisutvecklingen på bostadsmarkanden. Även det höga ränteläget inverkade givetvis.
När nu reformen kommit på plats, situationen i världsekonomin börjat stabiliseras och några större orosmoln inte längre kan skönjas avseende utvecklingen på bostadsmarkanden är det hög tid att fortsätta reformarbetet för en bättre fungerande bostadsmarknad. Tiden är nu mogen att gå vidare och helt avveckla systemet med uppskov av reavinstskatten vid bostadsköp. Dagens system med uppskov är problematiskt ur åtminstone två aspekter. För det första driver systemet i sig upp bostadspriserna. Genom att den enskilde slipper betala reavinstskatt på en eventuell vinst man gjort vid en bostadsförsäljning om man samtidigt köper en dyrare bostad finns tydliga incitament att köpa en bostad som är dyrare än den man sålde. Detta innebär en onödig och skadlig statlig inblandning i bostadsmarknaden som trissar upp priserna. För det andra är hela konceptet med uppskov märkligt mot bakgrund av att vi lever i en alltmer globaliserad värld. Den som säljer sin bostad och flyttar till ett annat EU-land har också rätt till uppskov. Därmed blir vederbörandes skatteskuld till Sverige en osäker fordran då det inte finns några garantier för att personen ifråga flyttar tillbaka till Sverige. Därutöver är det en märklig ordning att ha en skatt som ingen betalar.
Enligt Skatteverkets remissvar i samband med fastighetsskattereformen skulle uppskoven kunna avvecklas mot att skattesatsen minskade till 15 procent. Då skulle skatten vara så pass låg att behovet av ett uppskov inte längre var nödvändigt. Av skäl angivna ovan vore det även lämpligt att minska den svenska statens samlade fordran i form av uppskov genom att man utöver dagens uppskovsränta även inrättar en obligatorisk amortering av uppskoven över 10 års tid.