Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se över om det går att införa ett BOT-avdrag.
Den utbredda ohälsan i vårt land utgör ett stort folkhälsoproblem och ett lidande för de individer som är långtidssjukskrivna. Det höga ohälsotalet utgör också en stor belastning på den svenska ekonomin.
Den svenska sjukvården har av tradition haft fokus på att behandla sjukdomar när de uppstått. Däremot har förebyggande hälsoarbete inte ägnats tillräckligt mycket uppmärksamhet, trots att det är känt att många av de sjukdomar vi har idag skapas av vår livsstil. Övervikt, utmattningssyndrom och andra kroniskt stressrelaterade tillstånd, för att nämna några symptom.
Alternativ till ”vanlig” sjukvård för att möta denna problematik har då till exempel inneburit att läkare på försök förskrivit fysisk aktivitet på recept istället för att enbart ordinera mediciner. Enligt kliniska erfarenheter har det hittills fallit väl ut, och det har ofta lett till förbättring av hälsan med minskat behov för sjukskrivning för enskilda patienter.
Få saker är svårare än att i praktiken lyckas ändra en osund livsstil, även om vi alla, inte minst de som drabbas, är väl medvetna om detta. Framgång med detta kan emellertid leda till exempelvis minskat behov av läkemedel och sjukskrivning för enskilda patienter. Därför bör koncept av stimulans som kan underlätta förändringar av livsstil till det bättre uppmuntras.
Många människor som redan nu använder sig av olika alternativa medicinska metoder för att förebygga egen ohälsa och illabefinnande står utanför den skattebaserade hälso- och sjukvården. Dessa människor betalar idag dubbelt, dels via skattsedeln och dels ur egen ficka med redan skattade pengar. Detta innebär också att många helt enkelt inte har råd med några förebyggande hälsoinsatser alls, trots att de kanske är både motiverade och övertygade om dess betydelse för att avhjälpa den egna situationen. En sådan orättvisa gör hälsobegreppet till en klassfråga.
En växande vetenskap och beprövad erfarenhet på området gör att man nu praktiskt borde se över möjligheterna att införa ett skatteavdrag för de alternativa metoder som tillsammans med traditionell sjukvård kan användas i hälsoförebyggande syfte och som idag inte täcks av den offentligfinansierade vården. Förslaget till konstruktionen har kallats ”BOT-avdrag”, att jämföras med ROT-avdraget som finns för att reparera sitt hus eller RUT-avdraget för hushållsnära tjänster. Det är en viktig fråga som bör hitta sin lösning.
Regeringen bör se över om det går att införa ett BOT-avdrag, med insikten att förbättrad hälsa är bra för både individ och samhälle. En vinst såväl humanitärt som ekonomiskt.