Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändringar i inkomstskattelagen.
På dåvarande ministären Fälldins förslag genom finansministern Rolf Wirtén beslutade riksdagen 1981 att införa en bestämmelse som innebar att enskild person får plocka svamp och bär och sälja dem intill en summa av 5 000 kr utan att inkomsten beskattas. Bestämmelsen infördes i kommunalskattelagen.
År 1988 utökades skattefriheten. Riksdagen beslutade på ministären Carlssons förslag, initierat av den välbekante och erkänt kottintresserade finansministern Kjell-Olof Feldt, att utöka 1981 års lag om bär och svampar med kottar. Summan 5 000 kr förblev oförändrad. Lagrummet fanns kvar i kommunalskattelagen.
Ministären Persson beslöt att föreslå riksdagen att flytta bestämmelsen om skattefrihet vid bär-, svamp- och kottplockning från kommunalskattelagen till inkomstskattelagen, vilket blev riksdagens beslut 1999. Bestämmelsen finns kvar där ännu, med den förändringen att från den 1 januari 1977 har beloppet på 5 000 kr höjts till 12 500 kr.
Inkomstskattelagens 8 kap. 28 § har sedan den 1 januari 2007 följande lydelse:
Bär-, svamp- och kottplockning
28 § Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria till den del de under ett beskattningsår inte överstiger 12 500 kronor. Detta gäller inte om plockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen utgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst.
Vi förslår att summan höjs till 50 000 kr från den 1 januari 2010.
Den budgetpåverkande ändringen av denna lagändring måste gränsa till noll, medan den nationalekonomiska vinsten – utöver att många människor kan finna skäl att under en kort del av året kombinera motion i skogen med uttag av vad skogen har att ge – måste sägas vara betydande.
Motivet för beloppshöjningen är att inspirera till att tillvarata mer av vad de svenska skogarna har att erbjuda. Rent national- och försörjningsmässigt framstår det som oklokt att kanske bara 5 procent av till exempel alla vilt växande blåbär eller lingon tas om hand – samtidigt som bärextrakt köps i stora kvantiteter från andra länder – kvantiteter som kvalitetsmässigt inte sällan är betydligt sämre än vilt växande svenska bär.
En höjning av beloppet skulle sannolikt stimulera till betydligt flitigare skörd av skogens vilt växande bär-, svamp- och kottförråd. Genom att samtidigt inte ge total ekonomisk beloppsfrihet markeras att det handlar om ett säsongsarbete. Blåbär, lingon, hallon, hjortron eller andra skogens läckerheter hittas ju inte under mer än en–två månader om året.
Någon heltidssysselsättning kan det alltså aldrig bli tal om. Det handlar om säsongsarbete.
Höjningen av beloppsgränsen skulle också kunna utgöra en möjlig utväg för många svenska bär-, svamp- och kottföretag att engagera fler att göra en viktigt säsongsinsats i skogen mot bra ersättning.