Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om värnskatten.
Den höga beskattningen i Sverige leder till att medborgarnas besparingar blir små, trots relativt höga inkomstnivåer. SCB:s statistik om befolkningens förmögenhet (2008) visar exempelvis att vi har två miljoner svenskar som saknar finansiella tillgångar.
En av förklaringarna till detta kan handla om att Sverige i jämförelse med andra länder fortfarande har en hög marginalskatt.
Fackliga företrädare från både Saco och TCO har konsekvent drivit frågan om värnskattens avskaffande. De ser skatten som en straffskatt på utbildning eftersom det är många högutbildade som idag betalar mer än 50 procent av sin inkomst i skatt. Genom att slopa skatten skulle fler få drivkrafter att studera och fler anställda skulle få incitament till att arbeta mer eller ta på sig chefsjobb. För Sveriges framtid är det viktigt att fler utbildar sig så att vi klarar globaliseringens utmaningar.
De största negativa effekterna ligger sannolikt i hur höga marginalskatter påverkar människornas beteende. Givetvis blir effekten av arbeten som inte blir gjorda en stor samhällsekonomisk förlust. Höga marginalskatter påverkar människors avvägning mellan arbete och fritid. För att kunna bevara Sveriges relativa löneläge mot omvärlden krävs en välutbildad arbetskraft. Värnskatten fungerar som en straffskatt på utbildning och är skadlig för tillväxten. Därför bör värnskatten avskaffas.