Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ny samlad skattereform, med avstamp i globaliseringens utmaningar för jobb och företagande.
För 20 år sedan genomfördes ”århundradets skattereform”. Sedan dess har mycket hänt. Ett nytt århundrade har visat på att globaliseringens inverkan är betydligt starkare. Trycket från den internationella konkurrensen att sänka skatter skatter är starkt. Den demografiska omvandlingen, med en allt äldre befolkning, kommer samtidigt att öka trycket på offentlig finansiering av pensioner, äldreomsorg och vård. Skatter är, visserligen långt ifrån den enda men ändock, en nyckelfråga för företagande. Det gäller både skatter på kapital och på arbete.
Samtidigt har under 20 år mycket omfattande förändringar gjorts i de olika regelverken. Ett samlat grepp över beskattningen behöver tas genom att sätta igång ett arbete för en ny stor skattereform för att skapa ett skattesystem som gynnar jobb och företagande i en globaliserad värld. Den internationella konkurrensen kommer att kräva fortsatt sänkning av de skatter som drabbar företagsamheten. Det gäller både de skatter som direkt drabbar företagen, som t.ex. bolagsskatten, och beskattning av enskilda individer, av företagarna. Det blir inte bra att styckevis och delt lyfta ut en enskild beskattning såsom gjorts med bolagsskatten. Genom en samlad översyn kan de långsiktigt viktigaste skattesänkningarna bli prioriterade. Sverige behöver ett skattesystem som klarar globaliseringens utmaningar.
De förslag som vi lägger fram här är de vi i dagsläget ser som de viktigaste.
Genom jobbskatteavdraget har det skett stora sänkningar av inkomstskatten med tyngdpunkt på låg- och medelinkomsttagare. Det är nu dags att lätta skatterna en bit högre upp i inkomstskalan. Den statliga skatten och särskilt dess övre del, den s.k. ”värnskatten”, är en beskattning av dem som tar på sig ansvar, som vill vidareutbilda sig, ta på sig svårare arbetsuppgifter. Den bör tas bort. Sänkningen av den statliga skatten bör fortsätta. Skattereformen i början av 90-talet syftade till att begränsa hur många som skulle betala statlig skatt. Det målet har ännu inte uppnåtts.
Det måste löna sig bättre att utbilda sig, ta ansvar och ta risker. Därför måste de höga marginalskatterna sänkas genom att inkomstskatten blir ”plattare”.
Förmögenhetsskatten har avskaffats, men fortfarande är kapitalinkomster relativt sett högt beskattade i Sverige. Det motverkar kapitalbildning och placering i produktivt företagande. Därför bör kapitalinkomstskatten sänkas, och i detta konjunkturläge med låga räntor är det en fördelaktig tidpunkt.
Trots stegvisa förändringar i fåmansbolagsreglerna kvarstår stora nackdelar. Systemet är fortfarande svåröverskådligt och får mycket olika effekter beroende på situationen för det företag och den ägare det gäller. Fortsatt reformering av fåmansbolagsreglerna (3:12) behövs.