Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om minskat sjuklöneansvar för de tio först anställda i ett företag.
För en företagare kan sjukskriven personal innebära en stor kostnad. Inte bara det faktum att arbetsgivaren måste ersätta de 14 första dagarna utan även kostnader för produktionsbortfall och kanske också kostnader för upplärning av en vikarie. Detta är ett av de många överväganden en arbetsgivare måste göra då en nyanställning är aktuell. Ju större ekonomiskt ansvar arbetsgivaren måste ta för en sjukskriven medarbetare, desto större risk innebär det att anställa ytterligare personal. Inte minst mindre företag med små marginaler är extra känsliga för sjukskrivningar.
Därför var det mycket välkommet att alliansregeringen, som en av sina första åtgärder, tog bort den av socialdemokraterna genomdrivna medfinansieringen i sjukförsäkringen. Den innebar att arbetsgivaren skulle stå för 15 procent av den sjukskrivnes sjukpenning under hela sjukskrivningsperioden.
All anledning finns dock att gå vidare. För att öka inte minst mindre företags benägenhet att anställa, borde sjuklöneperioden halveras från dagens 14 till 7 dagar för de tio första anställda. Genom en halverad sjuklöneperiod får företagen rimligare sjuklönekostnader och vågar anställa fler.
Det innebär också att personer som löper större risk för sjukskrivning lättare får in en fot på arbetsmarknaden. Med alltför stort sjuklöneansvar för den enskilde arbetsgivaren höjs trösklarna till arbetsmarknaden för stora grupper av människor som löper större risk att bli sjukskrivna.
En möjlig finansiering kan vara att generellt höja sjuklönedelen i arbetsgivaravgiften. Endast en marginell ökning på någon tiondels procent skulle täcka den totala kostnaden för reformen men betyda oerhört mycket för små företags möjlighet att anställa ytterligare personal.