Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att tillämpa ekonomiska frizoner.
Utanförskapet i samhället skiljer sig mycket åt från plats till plats. Vissa områden har en arbetslöshet som utmärker sig tydligt, trots att de ofta ligger i anslutning till städer eller regioner med en i övrigt hög förvärvsfrekvens. Detta slår hårt, inte minst mot unga. Många ungdomar går utan vare sig arbete eller utbildning.
Detta utanförskap måste motverkas. Ett sätt att göra det skulle vara att tillämpa en modell med ekonomiska frizoner, som man framgångsrikt gjort i bland annat Frankrike. Ekonomiska frizoner har även aktualiserats lokalt i Sverige, bland annat i Göteborg, där frågan är aktuell för behandling i kommunfullmäktige.
Genom att skapa ekonomiska frizoner i utsatta områden, med gynnsamma etableringsvillkor för företag, har man effektivt lyckats motverka utanförskapet i utsatta områden och skapat en gynnsam ekonomisk tillväxt.
I Frankrike reduceras arbetsgivaravgiften med 100 procent i upp till fem år. Därefter trappas den upp under tre år för företag med fler än fem anställda och under nio år för företag med färre än fem anställda. För att ett företag som är etablerat i området ska kunna utnyttja den ekonomiska fördelen krävs att en tredjedel av anställningarna måste ske från området.
Det finns flera olika sätt att genomföra detta på, men det viktigaste är att finna förutsättningar för en ökad anställning av personer i området, vilket ökar möjligheten till självförsörjning. Därmed kompenseras också uteblivna skatteintäkter.
Genom denna åtgärd skapas konkurrenskraft för området och på detta sätt lockas företag att stanna eller nyetablera sig i de ekonomiska frizonerna. I Sverige skulle en åtgärd som att tillämpa ekonomiska frizoner kunna sättas in i områden med låg tillväxt och många människor i utanförskap. Regeringen bör därför se över möjligheten hur ekonomiska frizoner skulle kunna tillämpas i vissa utvalda områden i Sverige.