Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur barnens rätt ska få en starkare ställning i utlänningslagen med utgångspunkt från barnkonventionen.
Det är nu 19 år sedan Sverige – som ett av de första länderna – ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade barnkonventionen. Barnkonventionen är historiskt unik och slår fast att varje enskilt barn har vissa bestämda rättigheter som ingen stat, ingen regering, inget politiskt parti har rätt att sätta sig över.
Den utsatthet som asylsökande barn befinner sig i kräver att såväl deras rättigheter som deras behov särskilt uppmärksammas i asylprocessen. Barnkonventionen och barns rättigheter lyfts fram i utlänningslagen bland annat genom en portalparagraf som innebär att man i fall som rör ett barn särskilt skall beakta vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Trots denna portalparagraf förekommer det många fall där barn har avvisats med en motivering som står i direkt strid med barnets bästa. I flera avvisningsbeslut har man bortsett från portalparagrafen genom att hänvisa till att ”hänsynen till andra viktiga intressen kan leda till att åtgärder som i och för sig inte är förenliga med barnets bästa ändå måste vidtas. Samhällets intresse att reglera invandringen är ett sådant viktigt övergripande intresse som kan vägas mot barnets intresse att få vistas i Sverige. En avvisning eller utvisning av en familj med barn måste kunna beslutas och genomföras även om det finns omständigheter i det enskilda fallet som talar för att det hade varit bäst för barnet att få stanna här.”
FN:s barnrättskommitté har framfört kritik mot att Sverige inte följer barnkonventionen. Det är en stark rekommendation från kommitténs sida att barnkonventionen skall införlivas helt med vår svenska lagstiftning. Vi anser att det bör utredas hur barnens rätt kan stärkas i lagstiftningen, med utgångspunkt i barnkonventionen. Barnkonventionens syfte och andemening måste bättre avspeglas i våra lagar och regler, liksom i rättspraxis. Det är uppenbart att så inte alltid är fallet i dag, vilket framgår av flera domstols- och myndighetsbeslut där barnets sammantagna bästa inte vägts in. Svensk flykting- och asylpolitik bör bygga på grundsatsen om alla människors lika värde – inte på talesättet om våra barn och andras ungar.