Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att migrationsdomstolen ska utse offentligt biträde i utlännings- och medborgarskapsärenden.
En person som ansöker om asyl i Sverige har rätt till offentligt biträde i bl.a. ärenden där den asylsökande kan komma att avvisas eller utvisas från Sverige. Till offentligt biträde får förordnas en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Om sökanden själv har föreslagit någon som är lämplig, skall denne förordnas om det inte medför avsevärt ökade kostnader eller det i övrigt finns särskilda skäl emot det. I den nuvarande ordningen utser Migrationsverket offentligt biträde åt den asylsökande.
I och med den nya process- och instansordningen som trädde i kraft 2006 fungerar Migrationsverket som första instans. I den nya asylprocessen är Migrationsverket och det offentliga biträdet således varandras motparter i de ärenden som överklagas till migrationsdomstolen. Att Migrationsverket skall utse det offentliga biträde som är verkets motpart i processen och samtidigt godkänna biträdets kostnadsräkningar är inte lämpligt. Det finns risk för att det offentliga biträdet hamnar i en lojalitetskonflikt eftersom Migrationsverket agerar både som uppdragsgivare och motpart. Detta är olyckligt ur såväl rättssäkerhets- som objektivitetsaspekt.
Därför föreslås istället att migrationsdomstolen utser offentligt biträde i utlänningsärenden. Migrationsdomstolen är inte part i målet på samma sätt som Migrationsverket är det och har kompetens att utse lämpliga biträden i utlänningsärenden.