Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att trygghetssystemet ska vidareutvecklas så att företagaren får tillgång till de sociala trygghetssystemen i samma omfattning som den anställde.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett företag från bildandet kontinuerligt betalar en ökande andel sociala avgifter och bolagsskatt för att vara fullt betalande under verksamhetsår fem.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att småföretag med 1–9 anställda bör ges möjlighet att bygga upp kapital genom t.ex. investeringsfonder, tillväxtfonder eller liknade för att möjliggöra en fondering på upp till 30 % av årets resultat före skatt.1
1 Yrkande 3 hänvisat till SkU.
Sverige behöver fler entreprenörer som vågar och kan. Alla företag är små i början och måste få tid att gro och växa. Ett gott företagsklimat måste forma goda förutsättningar för de små, alla företag med 1–9 anställda.
Det är mycket stora skillnader mellan att driva ett småföretag med en bräcklig administrativ struktur, lågt eget kapital, ett fåtal medarbetare utan större företagserfarenhet å ena sidan och ett medelstort företag med kanske 50–200 anställda å andra sidan. I det större företaget finns oftast specialistfunktioner för administrativt stöd, personalfunktioner, ekonomisk kompetens, större finansiell styrka och en erfarenhetsbredd som nystartade företag saknar.
Var ligger logiken i att det nystartade företaget går in i skatte- och regelsystem till 100 procent från dag ett? På vilket sätt stimulerar det företagandet och möjligheten att bygga upp ett eget kapital? Ett eget kapital är väldigt viktigt för att minska risken och öka företagets förmåga att klara påfrestningar. Vi menar att en nyföretagare skall fasas in i skatte- och avgiftssystemet så att det under uppbyggnadsskedet skall vara möjligt att betala en begränsad del av sociala avgifter och bolagsskatt.
Alliansregeringen har inlett ett viktigt arbete med att förbättra företagarnas trygghetssystem. Dagens trygghetssystem för företagare är för svagt och för dyrt i förhållande till vad det levererar tillbaka till företagaren. Dagens system avhåller många potentiella företagare från att starta. Risken vid sjukdom eller tillfällig arbetsoförmåga är för stor. Ett arbete har satts igång för att göra väsentliga förbättringar för att i någon mån jämställa företagare med anställda. Här föreslår statsbudgeten för 2010 klara förbättringar, vilket är välkommet. Förbättringarna kommer att betyda mycket för dagens och morgondagens företagare. Trygghetssystemen för företagare måste stärkas.
Regelförenklingar är nödvändiga och här gör regeringen en rejäl satsning, men ytterligare åtgärder krävs, dels när det gäller uppgiftsskyldigheter som kostar administrativ kraft och kompetens, dels när det gäller skatter och avgifter som gör det svårt att bygga upp kapital i verksamheten och som innebär höga kostnader för anställd personal.
En företagare behöver myndighetskontakter och i vissa branscher är det en mängd kommunala tillstånd som måste skaffas innan företaget kan gå igång. Företagaren frågar sig med rätta varför kommunen – som ju är experten – inte kan hantera ärendet samlat i stället för att dela upp det på olika myndigheter. Kommunen måste stimuleras att organisera sig så att dess medborgare (även företagaren) – som betalar verksamheten – står i centrum och får en snabb handläggning.
Det finns också ett betydande attitydproblem mot företagare. Tillspetsat kan man säga att vi alla älskar företag men många hatar företagare. Att det bakom företaget finns företagare som tar risker, gör uppoffringar och arbetar mycket glömmer vi bort. Företagande har en historiskt negativ klang. Vi måste anstränga oss för att arbeta bort bilden av företagare som ett fifflande och fixande kollektiv av ljusskygga skattesmitare. Företagaren, risktagaren, välfärdsbyggaren, är en hjälte som skall ha uppskattning och respekt och inte lämpor och bannor.