Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta även aktiva fåmansbolagsägare och aktiva ägare i ekonomiska föreningar registrera sig som företagare i sjuk- och föräldraförsäkringen samt a-kassan.
En företagare har i allmänhet en mera riskfylld och ansvarsfylld situation än den anställde. Risken för misstag och förlust finns, men också chansen till högre inkomster. Att vara företagare är inte jämställt med anställning och det leder därför tanken fel att försöka likställa villkoren. Det är den samlade balansen som behöver bli bättre. En grundfråga är då att företagaren måste kunna tjäna pengar på sitt risktagande då man lyckas.
Företagaren har också i många fall både svårare att faktiskt kunna utnyttja socialförsäkringssystem, och mer än bara sin personliga inkomst som bortfaller vid frånvaro. Denna annorlunda situation behöver man beakta på ett tydligare sätt än idag. Det bör ske genom att kopplingen mellan det man betalar in i avgift och det man får ut i ersättning blir tydligare. Valmöjligheterna inom systemens ramar bör bli större. På så sätt kan företagaren söka finna andra former än enbart genom det allmänna socialförsäkringssystemet att lösa sina trygghetsbehov.
Regeringen aviserar i budgetpropositionen reformer i denna riktning, baserade på utredningen Trygghetssystem för företagare (SOU 2008:89). Detta är mycket bra.
För att lösa grundfrågan behöver dock även aktiva fåmansbolagsägare och medlemmar i ekonomiska föreningar kunna registrera sig som företagare, för att valet mellan företagsform inte onödigtvis ska styras av denna typ av skillnader. De dagliga villkoren för ägaren till ett litet aktiebolag skiljer sig inte från dem i enskild firma. Detta gäller särskilt under uppbyggnadsskeden. Fortsatta reformer med förenkling av aktiebolag och sänkta krav på eget kapital bör inte motverkas av att andra regelverk missgynnar företagsformen. Det är i grunden bra om fler driver sitt företag i aktiebolagsform.