Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen aktivt bör stödja etableringen av en svensk vindkraftsindustri.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se till att stöd ges för teknikutveckling inom vindkraftssektorn.
Vindkraft är en snabbt växande industrigren. Bara i Danmark beräknas vindkraftsbranschen omsätta 35 miljarder kronor per år och sysselsätta över 70 000 personer. I Sverige är många företag underleverantörer till vindkraftsindustrin. Exempel på stora underleverantörer till vindkraftsbranschen är SKF och ABB som idag har stor del av sin omsättning i att leverera kullager och elektronik till vindkraft. Även vindkraftstorn och vingar produceras idag av svenska företag. Trots att så gott som alla ingående delar till vindkraftverk redan produceras i Sverige sker tyvärr i dagsläget ingen slutmontering av vindkraftsmaskiner i Sverige. De vindkraftskomponenter som produceras i Sverige sätts istället samman utomlands. Även verk som ska användas i Sverige monteras utomlands, ofta med svenska delar, för att sedan transporteras tillbaka till Sverige.
Steget till en inhemsk vindkraftsindustri bör med tanke på detta inte vara så långt. Den ekonomiska krisens efterverkningar har dessutom medfört att många kunniga ingenjörer och industriarbetare idag är arbetslösa och snabbt skulle kunna fylla viktiga arbetsuppgifter i en ny svensk vindkraftsindustri. Regeringen bör därför hjälpa till med att organisera aktörer i vindkraftsbranschen, etablera kontakter gentemot kapitalmarknaden och på olika sätt understödja utvecklingen av en svensk vindkraftsindustri.
Det pågår just nu en snabb teknikutveckling inom vindkraften. Ny vindkraftsteknik kan vara ett sätt att få en unik nisch för en svensk vindkraftsindustri. Ett lovande exempel är den vertikala vindkraftsteknik som utvecklats i Sverige av företaget Vertical Wind AB. Företaget utvecklar vindkraftverk baserade på en vertikalaxlad turbin och en direktdriven generator på marknivå. Tekniken kan ge hög tillförlitlighet och genom att minska antalet rörliga delar och undvika att använda växellåda blir konstruktionen enkel, robust och tystgående. Vindkraftverken kan även få lägre underhållskostnader med den nya tekniken.
Ett annat intressant exempel är att det i Tyskland nu lanseras 100 meter höga torn i trä för att bära vindkraftsturbiner på 1,5 MW. Redan nästa år är det tänkt att serieproduktionen ska komma igång. Genom att bygga i trä sparas uppskattningsvis 200 ton stål och priset uppges bli 20 procent lägre än för ett konventionellt torn. Med tekniken ska det vara möjligt att i framtiden bygga torn som är upp till 200 meter höga. Genom användandet av trä minskar förbrukningen av stål som ger upphov till stora utsläpp av växthusgaser vid framtagning och istället kan kol lagras in i konstruktionen under lång tid, vilket minskar kolet i atmosfären. Sverige, som har stor kunskap inom träbyggnad, borde kunna bygga vidare på denna utveckling och ta fram egna modeller för träbaserade vindkraftskonstruktioner även för större verk.
Regeringen bör mot bakgrund av detta mer aktivt stödja utveckling av ny teknik inom vindkraftsbranschen med avsikt att på detta sätt möjliggöra en ny svensk vindkraftsindustri.