Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka antalet kvinnliga uppfinnare.
Uppfinningar har och har haft en stor betydelse för Sveriges välfärd och utveckling av företagandet. En uppfinnare är vanligen en man verksam inom näringslivet. Så ser det statistiska mönstret ut såväl nationellt som internationellt. Kvinnliga uppfinnare är ovanligare att finna. Många gånger förklaras detta med att kvinnor har andra intressen, andra utbildningar, och är verksamma inom offentlig sektor. Oavsett vad orsaken är finns potential för att andelen kvinnliga uppfinnare kan öka. Idag har endast 9 procent av alla patent som tecknas i Sverige en kvinna som upphovsperson. Eftersom arbetsmarknaden på en del områden är könssegregerad – där kvinnor dominerar inom exempelvis hälso- och sjukvård, vård och omsorg samt utbildning – innebär detta att dessa verksamheter har lägre grad av uppfinningar än traditionellt manliga yrkesområden.
Kvinnliga uppfinnare beskriver ofta att de upplever avsaknad av förebilder, svårigheter att få finansiering, bristande nätverk, misstros av omgivningen eller känner sig ifrågasatta.
Alliansen har gjort flera prioriteringar för att fler kvinnor skall utveckla uppfinningar eller bli innovatörer och företagare. Exempel på detta är mentorprogram och förbättrade trygghetssystem för företagare. Men det finns mer att göra.
En bra början skulle kunna vara fortsatt forskning och kunskapsutveckling om kvinnor och uppfinningar, exempelvis kring stödsystem, lyckosamma miljöer för att kvinnor skall uppfinna, vilka hinder kvinnliga uppfinnare möter och vilka strategier kvinnor använder för att lyckas.
Ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnliga uppfinnare är att synliggöra kvinnliga förebilder. Ett exempel på synliggörande av kvinnliga uppfinnare är den portabla utställning som Tekniska museet har utvecklat om kvinnors uppfinningar. Det kan göras mycket mer för att synliggöra kvinnors uppfinningar; fler statliga museer bör få i uppdrag att lyfta fram kvinnors uppfinningar och kvinnors företagande.
Vidare bör insatser göras för att långsiktigt stödja kvinnliga uppfinnare genom att stimulera byggande av nätverk. Exempel på befintliga kvinnliga nätverk är QUIS, Qvinnliga Uppfinnare, en förening inom Svenska Uppfinnareföreningen. Förslagsvis skulle befintliga föreningar, organisationer och företag kunna ansöka om anslag för att utveckla mentorprogram och nätverksbyggande för kvinnor. Externa utvärderare bör anlitas för att säkerställa att angivna mål uppnås.
Innovationsrådgivarna idag är ofta män, och så kallade drivhus är ofta bemannade till 100 procent med män. För att uppnå en jämnare könsfördelning bland rådgivarna i statliga verksamheter eller verksamheter finansierade med statliga medel bör krav ställas på att en viss andel av rådgivarna skall vara kvinnor i syfte att uppnå en jämnare könsfördelning.
För att Sverige skall lyckas som företagarnation behövs fler uppfinningar gjorda av såväl kvinnor som män. För att detta skall vara möjligt behöver andelen kvinnliga uppfinnare öka.