Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av forskning och utveckling för socialt företagande.
Det råder idag en stor brist på forskning inom socialt företagande. Ett problem har varit själva definitionsfrågan och avgränsningen i relation till andra verksamheter. För att kunna tydliggöra omfattning och utvecklingstendenser kring den svenska utvecklingen krävs forskning. Empiriska studier och statistik saknas idag för att kunna underbygga samhälleliga satsningar trots påvisad mycket stor samhällsnytta.
De flesta sociala företag har startat under det senaste decenniet men forskning kring kvalitet, utveckling och olika samverkanslösningar när det gäller affärsområden, målgrupper, maktfördelning och organisationsformer har inte följts upp i samma takt och är därmed saknade.
Flertalet andra områden såsom socialt entreprenörskap, företagsledning, arbetsorganisation och styrelseformer i verksamheter som betonar empowerment, delaktighet och ansvarstagande i företaget parallellt med långsiktigt affärstänkande behöver på samma sätt utvecklas och sättas in i en teoretisk referensram.
Bristen på formativa processutvärderingar som följer de sociala företagen hindrar utvecklingen. Därmed ökar inte heller kunskapen om hur samhällets insatser bör se ut. Den utvecklingsprocess som de sociala företagen befinner sig i i dag, med samverkan mellan företagen, med privata företag och med Samhall, innebär förändringar på arbetsmarknaden som behöver studeras och analyseras. De positiva samhällsekonomiska effekterna måste belysas bättre.
Idag saknas en samlad kunskapsbas inom forskningen om de sociala företagen, varför det krävs forskningsprojekt med ett tvärvetenskapligt angreppssätt och forskning om socialt företagande.